måndag 2 juli 2012

Klassikersommar - juni


Lyrans Noblesser har gett oss en Klassikerutmaning. Klicka gärna på länken för att se den digra listan för juni. Jag har läst Kvinnor och äppelträd av Moa Martinsson och Jenny av Sigrid Undset.

Bakgrund

I slutet på 70-talet hade jag en fast halvtidstjänst vid Universitetets Litteraturvetenskapliga institution i Umeå. Ofta fick jag delta i seminarier och kurser. Jag trivdes mycket bra, men slutade då min exman krävde att jag skulle gå upp till heltid. Tyvärr blev jag då av med min fasta tjänst, eftersom jag fick söka heltid till en annan institution. Jag deltog i olika seminarier och gick också en kurs på kvällstid i Drama-Teater-Film.  Ett seminarium leddes av Ebba Witt-Brattström och vi skulle innan ha läst Kvinnor och äppelträd. Det var en givande och intressant dag. Det mesta hade jag glömt, det är över 30 år sedan. Jag har läst om boken nu. Jag märker att jag i Klassikerutmaningen har valt två böcker, som anses vara feministisk litteratur.

Kvinnor och äppelträd
Moa Martinsson debuterade med den här boken som kom ut 1933. Det är kvinnorna och deras liv som skildras i berättelsen. Boken börjar med att beskriva Mor Sofi som badar fredagsbad tillsammans med sin vän Fredrika. Bland statarna är det mycket ovanligt och det skvallras i byn.
Boken utgår från Mor Sofi som tillsammans med sin väninna Fredrika börjar med fredagsbad. Det är mycket märkvärdigt och talas om både vitt och brett i statarkretsarna. Till slut klarar inte Mor Sofi av baktalandet längre utan tar livet av sig.

Härifrån går berättelsen vidare med Ellen och Sally och de träffas som vuxna i en by utanför Norrköping. Deras liv är tufft med täta förlossningar och många barn. De arbetar hårt och har ont om pengar och om mat. Deras män dricker och många av kvinnorna blir misshandlade av sina män.

Boken utgår från kvinnornas kropp och sexualitet. Deras slitna och ärrade kroppar har lidit av att ständigt vänta och föda barn och samtidigt har de svultit. Moa Martinsson kände väl till den här verkligheten – hon hade fem barn och en man som ofta var onykter. Moa Martinson skriver på ett rakt och mustigt språk. I boken finns mycket vackra naturskildringar. Det är en bra bok och jag blir berörd av att läsa den.

Jag har redan läst Kristin Lavransdotter - har den i bokhyllan och läser om den ibland på somrarna. Jag var nyfiken på att läsa Sigrid Undsets debutroman.
Jenny  av Sigrid Undset
Jenny Winge, 28 år, är en norsk målarinna, som har fått ett stipendium och rest till Rom. Hon är mycket idealistisk. Hon trivs med livet i Rom och har fått vänner, en väninna Fransiska Jahrmann, bildhuggaren Lennart Ahlin och målaren Gunnar Heggen. Hon är för första gången ute på egen hand och har lämnat sin mamma och tre syskon i Kristiania.

Jenny längtar efter den fullkomliga förlösande kärleken. En dag träffar hon tillsammans med vänner en norrman, Helge Gram. De förälskar sig i varann.  Problem tornar upp sig, då den första berusningen lagt sig och Jenny blir ambivalent – hon tror sig älska honom.

Vännerna kommer till henne med sina problem. Den vackra Cesca är skör och svag och tyr sig till Jenny. Jenny själv har ingen att be om hjälp och verkar vara förmer än andra. ”Man är sin egen skapelses herre."  Jennys idealistiska syn på kärlek och sexualitet förstör för henne. Gunnar Heggen är den som får reda på hur det är fatt med Jenny. Övriga personer har ingen aning: Fransiska, Jennys mor och Helge. Också Helges far, Gert Heggen, blir inblandad och har ett speciellt förhållande till Jenny.

Jag ska inte berätta handlingen mer men det är mycket tankar som far genom Jennys huvud. Från början är Jenny full av värme och livsglädje för att sedan bli full av självförakt och hela historien slutar i tragedi.

Jag tycker boken var lätt att läsa trots det ålderdomlig språket, men förstår inte Jennys tankegångar och val. Det var lättare att förstå sedan jag läst Ebba Witt-Brattströms förord.


/kajsastina

onsdag 27 juni 2012

Min pågående bokläsning - Klassikersommar varvas med lättare spänningsromaner och deckare

Här rullar dagarna på och det är väl som det ska vara. Vid uppehållsväder har jag testat stavgång. Dagarna den här veckan har mellan regnskurar fyllts med stavgång, massage, bullbak, provtagning, shopping och idag IKEA med dotter K och barnbarn E. Vi gick runt en timme och E var i lekrummet. Kompletterade glas. Storebror A är för första gången hemifrån på egen hand - han är på vildmarksläger i Dalarna. Nästa vecka far pappan och pojkarna till Frankrike och dottern stannar hemma för att arbeta en vecka till innan hon sammanstrålar med dem. Jag själv kommer att ha en del tider inbokade under juli, så det blir bara några utflykter, den första till Gustavsberg. Hade anmält mig till en skärgårdsvecka för ett år sedan, men tror inte att jag får ge mig iväg. I augusti planerar jag att komma iväg en sväng till Umeå.  

Läste min klassiker Jenny fram till ettiden i natt.  Boken är ju skriven på ett ålderdomligt språk (tänka sig att det är 100 år sedan den skrevs). Efter att ha läst en tredjedel tycker jag att historien  känns relativt modern. Kvinnorna i Norge fick rösträtt 1913. Den centrala frågan i boken handlar om  hur en emanciperad kvinna ska leva. Jag får återkomma med en reflektion om boken efter sommaren.

Mellan varven läser jag slumpvis utvalda böcker, som någon rekommenderar och lånar ut. Idag stod jag och klämde på pocketböckerna (39,90 kr/st) som låg i en hög på ICA Maxi, men insåg att stilen är för jobbig att läsa. Ska titta in på bibliotekets hemsida och reservera några av klassikerböckerna, som jag inte har: Madame Bovary och Bröderna Karamazov av Dostojevskij.

Boken Tony & Susan av Austin Wright är en spänningsroman som jag läste i helgen.
"Mästerverk om skuld, hämnd och läsandets krafter

Allt tar sin början när Susan Morrow, en uttråkad medelklasshustru, får ett bokmanus skickat till sig. Det är hennes exman, Edward, som vill att hon ska läsa det. Motvilligt börjar Susan läsa. Och samtidigt får också vi läsa Edwards gastkramande historia om matematikprofessorn Tony Hastings, som på en bilresa med sin fru och dotter hetsas till en olycka. När han stannar vid vägrenen visar det sig att männen i den andra bilen vill ha helt andra saker än Tonys försäkringspapper. Tonys agerande när han plötsligt konfronteras med ren och skär ondska är upptakten till en mardrömshistoria inte bara om feghet utan också om upprättelse och hämnd.

Susan sugs helt in i berättelsen om Tony, men kan inte sluta tänka på varför Edward vill att just hon ska läsa historien. Finns det ett dolt budskap? Tänkte Edward på henne när han skrev? Och vad var det egentligen som gick fel mellan dem för alla de där åren sedan?

Tony och Susan är en makalös bedrift. Spänningshistorien om Tony är nervkittlande och djupt skakande, samtidigt som skildringen av Susans medelklassliv är träffsäkert melankolisk. Austin Wright flätar samman de två berättelserna till en mästerlig roman." (http://wwwbokus.com)

Ha det gott!

/kajsastina