Alla dagar, alla nätter

Jag går tillbaka två veckor i tiden och minns mitt trevliga teaterbesök den 9 juni tillsammans med äldsta dottern. Vi såg Alla dagar, alla nätter på Stadsteatern.

Den här pjäsen, skriven av Margareta Garpe, var oväntat bra. Bra skådespelare, knivskarp dialog och en slutscen som jag kände starkt för. 

På scenen: den åldrade modern Alice, hennes vuxna döttrar Krista och Nita, dotterdottern Jonna och två medelålders gifta män på rymmen från sina familjer. Under pjäsen skiftar systrarna roller och ett triangeldrama uppstår. Meta Velander är mest med i första halvan och hon är strålande; i andra halvan är hon sjuk och ligger i en säng. Den största rollen spelas av Lena B Eriksson, som gestaltar dottern Krista och det är när mamman Alice hamnar som ett krävande vårdbylte i Kristas vardagsrum som allting ställs på sin spets. 

När jag kom hem från teatern sjuk och dagen efter var jag till veterinären, men tog hemme och tänkte 5-6 dagar till innan hon fick somna in.