fredag 12 juni 2015

Jag minns de ljuva åren

I onsdags såg jag många ungdomar med vita studentmössor. Jag blir lätt nostalgisk och minns min gamla arbetsplats. Här nedan syns framsidan av skolan med dörren jag gick in och ut i 20 års tid. Men framför allt minns jag feststämningen och glädjen varje år då eleverna från gymnasieprogrammen släpptes ut på balkongen.

Bilden lånad från Ullvigymnasiets hemsida

 Här väntar ungdomarna på balkongen och vinkar till anhöriga som väntar. 

lånad från hemsidan, suddig bild

Till sist blir en klass i taget utsläppta och går nerför trappan glada och förväntansfulla.

lånad från hemsidan, suddig bild

/Kajsastina

torsdag 11 juni 2015

Att ta farväl av ett älskat husdjur

Ja så här gick det hos veterinären i onsdags förmiddag.
På något sätt övertalades jag av veterinären att ta prover. Inga större fysiska fel, men hon har artros. Jag kände att det var för snart att avliva katten där direkt, så jag tog emot en veckas recept på antiinflammatorisk medicin. Nu hinner vi i alla fall förbereda oss. Jag skulle sluta med torrfoder och bara ge blötmat. Innan vi for hem fick Sessan en smärtstillande spruta (antiinflammatoriskt medel), vilket  tydligen hade effekt direkt; idag kan hon gå hyfsat. Hon fick också vätskedropp. För att hon inte ska bli uttorkad fick jag byta till blötfoder. Tyvärr funkar det inte så bra med maten, där jag tagit en pytteliten portion för att vara säker på att hon får i sig den medicin jag lagt i. Vi skulle testa en vecka, för att se om hon blev bättre.

Jag grubblar fram och tillbaka, men inser att det bara finns ett val. Jag tror inte att jag vill hålla på och ge katten medicin mot artrosen livet ut. Det är svårt för oss människor också med artros, men vi kan få massage, värme och motion. Det är svårt för en katt att visa att den har ont och då det syns, som hos min katt, har det gått för långt. Konstigt att mina husdjur får samma symptom som jag. Min hund fick nämligen ischias samtidigt som jag, men han blev bra från det. Det lutar nog åt att jag beställer tid i slutet av veckan och låter Sessan somna in. Då blir det ett värdigare avslut än om jag hade avlivat henne akut igår.

En sorgsen Kajsastina

tisdag 9 juni 2015

Då jag kom hem vid 22-tiden betedde min katt sig konstigt ...

Hon kom mot mig och var litet gnällig och efter någon minut märkte jag att hon gick konstigt på bakbenen. Jag kollade och kände både här och där på bakbenen men ingenting verkade brutet. Klämde försiktigt på buken, ingenting. Hon har ätit bra och gått på kattlådan (kan därför utesluta urinstopp).

Har naturligtvis googlat och kommit fram till följande alternativa katttsjukdomar:

Diskbråck. Har inte ont då jag tar på ben och rygg)
Njursten. (Hon verkar inte ha så ont)
Stopp i urinblåsan.(Hon har gått på toaletten). Har kollat om urinblåsan är svullen och känt på               magen, men hon reagerar inte där.
Löpningssymptom.  Kan en steriliserad honkatt löpa? Tydligen, hittade fler artiklar där det står
att om en äggstockrest finns kvar är det möjligt. Symptomen stämmer bäst med  löpning?                         Propp. I värsta fall kan det vara en propp.

Jag kontaktar i morgon bitti veterinären. Det kan bli aktuellt med avlivning, för jag vill ju inte att katten ska lida. Det beror på vad veterinären kommer fram till. Vi har haft varandra i 12 ½ år och hon är en innekatt så hon kan inte vara smittad av t ex kattpest.

Men det känns som att jag tar avsked redan nu. Jag har lagt henne bredvid min säng på ett fårskinn. Hon ligger still och tittar på mig och jamar till då och då, fast inte högt som hon skulle göra om hon verkligen hade ont.

Återkommer då hon varit på undersökning och jag vet mer. Har ju haft en katt förut och också en hund så jag vet vad jag kan vänta mig.

/Kajsastina

lördag 6 juni 2015

En smakebit på Søndag


Nu är söndag igen och vi får lämna ett smakprov från den bok vi för närvarande läser till Maris blogg Flukten fra virkeligheten. Här tipsar vi varandra genom att göra ett utdrag från en sida ur den bok vi läser. Idag är hon på bröllop så Astrid Terese tar hand om våra bidrag. 


Här kan du läsa flera inlägg från den bloggen. Den regeln är: No spoilers.

Jag började i förrgår läsa boken Vi av David Nicholls. Hans roman En dag från 2009 var den största framgången i hans liv. Boken sålde i fem miljoner exemplar.

Introduktion
Douglas förstår sin hustrus behov av att "återupptäcka sig själv" nu när deras son flyttar hemifrån. Han trodde bara att återupptäckandet var något de skulle göra tillsammans. Så när Connie tillkännager att hon också tänker flytta ut, beslutar han sig för att göra deras sista resa; en århundradets resa; som kommer att föra dem alla närmare varandra, och vinna sonens respekt. En resa som kommer att få Connie att bli förälskad i honom igen. "Jag såg fram emot att vi skulle bli gamla tillsammans Du och jag, att vi skulle åldras och sedan dö tillsammans." "Men Douglas, vilken normal människa skulle se fram emot det?"

Mitt smakprov är från sid 236: 

"Var det våra livs lyckligaste dag? Antagligen inte, vilket hänger ihop med att en lyckligaste dagar inte brukar kräva så mycket organisation, vara så offentlig eller kosta så mycket. De lyckligaste dagarna brukar vara de som smyger sig på och överraskar en. Men det kändes, åtminstone för mig, som kulmen av många lyckliga dagar, som skulle leda till många fler lyckliga dagar. Allt var likadant som innan men inte riktigt likadant, och precis innan jag somnade kände jag den där oron som jag fortfarande känner kvällen före en lång, komplicerad resa. Allt är på plats, biljetter, bokningar och utländsk valuta, passen ligger framme i hallen. Om vi gör vårt bästa varenda dag, eller åtminstone försöker göra det, finns det ingen anledning till att inte alla ska få en härlig resa. Men vad händer om det uppstår problem längs v'gen? Tänk om flygplanets motor går sönder, eller om jag tappar rkontrollen över bilen? Tänk om det regnar?"

Hilsener /Kajsastina

Nationaldag och tapetseringen hemma är klar!

Nu har jag läst färdigt Atwoods bok Oryx och Crake med Kulturkollo på FB. Igår kväll då jag var helt slut av allt fejande, som gett mig värk i vänster arm och axel, och händer struntade jag i TV:n, satte mig äntligen ned med ett glas vin med katten på en arm och boken Vi av David Nicholls i andra handen. Vilken lyx att få ha det så här!


Bilden lånad från svt.se
Jo men visst, höll på att glömma: Trevlig Nationaldag eller 
Ha det kul, Blå och Gul?


*******************************************************************************

Projektet att rusta lägenheten är klart, ja luckorna i köket är på sprutlackering. Bilderna stämmer inte i färg, så till vida att de grå, men de är mycket ljusare. 


Vardagsrummets vägg på håll
Närbild på mönstrets blomma

Fondtapet i köket
Ha det!

/Kajsastina