fredag 9 oktober 2015

"Kriget har inget kvinnligt ansikte"


Gick iväg vid ½ 10-tiden för att först dricka en kopp kaffe på Seniorträffen innan veckans Qigongpass. Gick en kurs i slutet på 80-talet och har haft det att ta till ofta. Det är mycket bra om man har värk någonstans och trots att det verkar lätt händer det positiva saker i kropp och själ. Under tiden hade jag fått ett mail från bibblan att min bok fanns att hämta. Jag sände en reservation på hemsidan fem minuter efter tillkännagivandet av årets Nobelpristagare. Snabbt!

"Det finns bara en enda utväg: Att börja älska människorna.
 Att förstå dem med kärlekens hjälp."

Jag började läsa kl 2 på eftermiddagen, men har fått ta paus flera gånger. Det är fruktansvärt realistiska skildringar. Författaren har intervjuat hundratals kvinnor  som deltog i kriget som sjukvårdare, prickskyttar och luftvärnssoldater. Meningarna är korta och orden träffsäkra, men innehållet är otäckt och mina känslor kommer i gungning. Jag brukar klara att läsa det mesta i ett sträck, men det blir värre för varje avsnitt. Utdragen ur kvinnornas berättelser varvas med censurens frågor och Aleksivevitjs tankar.

Har bara läst 45 sidor men fortsätter i morgon för hon skriver bra, otroligt bra. Det är viktigt att läsa om kvinnornas historia. Sedan skrev författarinnan om den och slutversionen kom ut 2004. 

Citat från sid 44:
"Vi grävde ... Den som fann något den kände igen tog upp det. Någon kom körande med en arm i en skottkärra, en annan hade ett huvud på sin kärra ... En människa förblir inte hel så länge när hon ligger i jorden, så alla hade blandats ihop med varandra. Och med jorden... Jag kunde inte hitta min syster, men jag fick för mig att en klänningsbit var hennes, för det var något välbekant med den... Morfar tyckte också att vi skulle ta den, så att vi hade något att begrava. Den där lilla klänningsbiten lade vi alltså i en grav..."

/Kajsastina

torsdag 8 oktober 2015

Årets Nobelpris i litteratur 2015 är Svetlana Aleksijevitj


Här är länken till en beskrivning av henne: SvD 7 sept 2015 


Jag hann nyss ta mig in på bibliotekets hemsida och beställa de här två böckerna. Hon har skrivit fem böcker, som alla är tegelstenar. 






 Citat från Ulrika Knutsson i P1 "Hon gör livet värt att leva, men jag trodde inte att hon skulle få Nobelpriset nu. Vilket betyg!

onsdag 7 oktober 2015

Pelargonerna åker nu iväg på vinterförvaring, trots att de var fulla med blommor!

Visst är den fin, tulpanpelargonen? 
Jag brukar inte se Gokväll speciellt ofta, så dags lagar jag middag. Råkade höra att trädgårdsexperten Gunnel skulle tipsa om pelargoner för ett par veckor sedan. Hennes tips: 
  • Vänd blomman upp och ner och skaka bort den lösa jorden. Häng den upp och ned med en papperskasse över mörkt och svalt.
  • Om du vill vara säker att få en blomma till våren, ta några skott och sätt i kruka så har du "babypelargoner" som får stå och ta sig och växa till sig. 
  • I och med att man tar skott blir blomman en aning nerklippt, men annars är det inte nödvändigt att klippa. Viktigt att blomknopparna tas bort.
  • Tag fram och väck den övervintrade pelargonen i februari. 
Bukett med nedklippta blommor och kraftiga gröna skott framför. 
Jag lyckades inte rädda min fina pelargon förra vintern, så nu ska jag pröva det här.

/Kajsastina

lördag 3 oktober 2015

Lördag den 3 oktober med promenad i solen, läsning och stickning

Kom nyss in från dagens promenad i solen. Igår läste jag ut Flickan som vandrade i öknen och då var kl 1.00 på natten. Sen frukost idag, men vad gör det?  Jag hann ändå gå ut i solen på promenad. 

Nu har jag missat att skriva en del bedömningar/recensioner på de böcker jag läst. Tänker börja med den senaste boken som jag minns bäst. Jag skyller på glaskroppsavlossningen, vars symptom har minskat. De svarta flugorna har blivit mindre och jag har fortfarande bra syn på ögat, trots flugskiten. Det kunde alltså vara värre! Det kan det alltid! Man har det som man tar det, en devis som tål att upprepas. Antecknar (på stenografi) i block då jag läser, men det är svårt att minnas tankarna och känslan som jag hade under läsningen. Metoden är kanske inte så bra, men jag skriver mest för min egen skull för att kunna gå tillbaka och kolla senare. Kan det sedan inspirera någon till läsning är det inte fel. 

Måste, som alla andra också laga mat, städa, men det går på rutin och det är ingenting jag skriver om numera.  Ä dottern kommer över idag eller i morgon, så på hemvägen köpte jag köpte litet gott bröd till kaffet. Jag har ju frysen full med mat från mathem.se och köpte bara Kefir idag. 


BÖRJAR NU MED DEN HÄR BOKEN 

OCH


fortsätter sticka klart raggsockarna till kyrkans basar i december. Jag hinner nog sticka ett par till.

TV: n har inga program som passar mig. Alla dessa lekprogram för vuxna är pest.  Om det är en bra film, börjar den så sent. Som tur är, kan jag välja en film på Netflix istället, om jag blir för trött på att läsa. Då kan jag sticka samtidigt. 

Önskar alla en Trevlig helg! 

/Kajsastina