Författaren Manguel är född i Argentina, har bott i Israel, där fadern var argentinsk diplomat. På 80-talet flyttade han till Toronto i Canada, där han fortfarande bor. I boken En historia om läsning berättar Alberto Manguel om bibliotek, bokskatter, om tillåten och förbjuden läsning, om boktjuvar och om egendomliga läsmaskiner. Vad betyder läsningen för människan? Av enorm vikt för samhällsutvecklingen är vår förmåga att läsa fort och tyst, en vana vi lagt oss till med ganska sent i historien. Den här boken är mer som en uppslagsbok - eller åtminstone ska den läsas i små doser. Jag kan inte säga att jag har läst den, men vill gärna återkomma och kika i den vid sidan av den ordinarie bokens läsning. Här finns många bilder och citat som är små guldkorn som till exempel följande:
"Man kan inte på nytt ge sig ut i livet, denna åktur med en enda start, när det är över", skriver den turkiske romanförfattaren Orhan Pamuk i Det vita borgen, "men om man har en bok i handen, hur komplicerad eller svår att förstå den än är, kan man om man så vill gå tillbaka till första sidan när man har läst ut den, börja om igen och på så sätt förstå det som är svårt och därmed även förstå livet."
Bokresan fortsätter med ett besök i Antigua. Jag har läst boken Annie John.
Antigua är den största i Karibieön i Antigua och Barbudan. Antalet invånare är omkring 65 000, varav fler än 24 000 bor i huvudstaden Saint John's på nordvästkusten. Antigua ligger
Antiguas yta är 280 km² och dess högsta punkt är Boggy Peak på
De första invånarna på Antigua och Barbuda var ciboneyer på 2400-talet f.Kr. När Christopher Columbus landsteg här under sin andra resa 1493 beboddes öarna av karibindianer. De första européerna som
bosatte sig på Antigua och Barbuda var spanjorer och fransmän. Dessa
följdes av britter
som gjorde öarna till en koloni
1667. På Antigua fanns sockerplantager,
och där arbetade slavar tills slaveriet
avskaffades 1834. Landet blev
en självständig stat inom det brittiska samväldet 1981.
(Källa wikipedia.org)
Jamaica Kincaid
Författarinnan Jamaica Kincaid växte upp under det brittiska
kolonialväldet, på den lilla ön Antigua. Kincaid bodde med sin mor och styvfar i
St John fram till 1965, då hon lämnade Antigua för att börja arbeta som au pair
i New York. Hon arbetade först på en tidskrift och hennes första bok utkom
1984: At the bottom of the river (På flodens botten).
Jamaica Kincaids
författarskap kretsar mycket krig hennes eget liv - hemön Antigua, familjen och
särskilt då modern. I flera böcker skildrar hon relationen mor-dotter, mot bakgrund
av kvinnans situation i den här miljön, i Karibien.
Boken handlar om en ung flickas uppväxt som ett ensamt barn med
en ganska frånvarande far och en mor till vilken hon har ett symbiotiskt
förhållande. Hennes barndomsmiljö beskrivs som ett paradis. Hon följer sin mor
hela dagarna fram till skolåldern då allt förändras. Mamman säger: ”Det är på
tiden att du får dina egna kläder, du kan inte gå omkring och se ut som en
kopia av mig resten av ditt liv". Kärleken förvandlas till hat och det beror
inte så mycket på orden utan på det moderns kyliga sätt gentemot dottern. Hon
är en revoltör i kamratgruppen och har passionerade vänskapsförhållanden. Samtidigt
är hon bäst i klassen.
Efter den här incidenten blir Annie mycket hatisk och besviken. Varför?
Ingenting förklaras i boken. Svaret har vet säkert inte Annie själv. En självbiografi
som beskriver ett barns tankar men med en vuxens ord kanske inte är alldeles
lätt att förstå. Det är alltför komplicerade känslor inblandade. En stark
skildring på en vacker prosa.
Min bedömning:
* * * * * * * * * *
Min bedömning:
* * * * * * * * * *