måndag 12 april 2021

Månad efter månad går i samma lunk, dvs med läsning och lyssnande av böcker!

Har återigen missat att skriva i bloggen, men det är bra att då och då titta in här. För min egen skull skriver jag in de böcker, som jag har gillat och som då har fått höga poäng. Det brukar bli två böcker i veckan och sedan också en struntbok, som jag lyssnar på och ler åt under promenader. Promenaderna blir inte så långa, men jag försöker gå ut varje dag trots min spinala stenos. Ingen hjälp finns mot detta. Bara övningar som kanske underlättar litet, så jag ägnar säkert några timmar åt det. Jag har i alla fall lyckats få remiss att få röntga ryggen, då det är tio år sedan det gjordes och jag fick då diagnosen Spinal stenos.

Här är mina underbara fysioterapeuter på You Tube. De är inte så glamorösa, men vet vad de pratar om och jag tycker att det hjälper något för att kunna utföra alla hushållssysslor, till och med dammsugning. Klicka på länken, om du vill ha tips om ryggvärk. 

Var säker på att göra rätt övningar för din sorts ryggsmärta.  

Jag har i alla fall fått första sprutan mot Covid-19 och den andra får ja den 27 maj. Tills dess får jag inte träffa mina barnbarn och döttrarna. För egen del går det bra att ha det så här; jag lunkar på som vanligt med gymnastiken, akvarellmålning, bokläsning. Dessutom lyssnar jag numera mycket på klassisk musik på Spotify. Det blir en repetition för att minnas denna musik, som har följt mig genom mitt liv. Däremot tycker jag det är hemskt för alla unga människor, som har fått ställa livet på VÄNTAN! Skolarbetet blir också lidande och jag hoppas att kommande arbetsgivare tar hänsyn till att de inte kunnat prestera så bra som de skulle ha gjort utan Covid-19 som gjort att de har haft distansundervisning.

Återkommer med den bok jag läser just nu. 

Kajsastina






söndag 7 februari 2021

Käre Edward av Ann Napolitano

Nu har det gått några månader sedan jag sist skrev i bloggen Jag håller på, håller ut och hänger med. Avstånd hålls också! Jag tycker det går fortsatt bra att inte  gå i affärer; ja det är mitt eget val.

Jag är också med i en fallstudie på Facebook. får vi nya övningar att träna balansen varje dag. Vi får feedback av en fysioterapeut och kan också ställa frågor. Förutom dessa två har jag egna hemmaövningar. Det här skulle jag nog inte hinna med om jag var ute i affärer, utan jag beställer hem från Mathem, för ca en månads förbrukning. I somras var  vi många som träffades för promenad och medhavd fika. Vi ser fram mot våren då detta kan fortsätta. 

Den här veckan läser jag: 



Bokus
"En sommarmorgon lyfter ett flygplan från New York till Los Angeles. Det är 191 passagerare ombord, bland dem en ung kvinna som tar ett graviditetstest på flygplanets toalett, en Wall Street-miljonär som flirtar med flygvärdinnan, en skadad soldat som återvänder från Afghanistan och två föräldrar som flyttar över landet med sina söner. När planet kraschar på ett fält i Colorado är den yngste av dessa pojkar, 12-årige Edward Adler, den enda som överlever.

Edward kämpar för att förstå meningen med sin överlevnad och för att hitta en plats i världen utan sin familj. I det nya hemmet hos mostern och hennes man är den enda trösten vänskapen med flickan i huset bredvid, Shay. Tillsammans gör Edward och Shay en häpnadsväckande upptäckt: gömda i familjens garage finns säckar med brev från släktingar till de andra passagerarna, adresserade till Edward.

Eftersom Edward växer upp i skuggan av barndomens plötsliga tragedi tvingas han konfrontera några av livets mest djupgående frågor: Hur gör vi det mesta av den tid vi får? Och vad betyder det att inte bara överleva, utan att verkligen leva?"

Jag ger den här boken 

* * * *  5/5 poäng


Kajsastina



torsdag 12 november 2020

Vi äldre är varken gulliga eller otillräkneliga - Cecilia Hagen.

Idag skriver Ceclilia Hagen om ÄLDRE, mycket bra! Vi är inte det minsta otillräkneliga, passa er! Klicka på länken ovan. Jag märkte idag att flickan i kassan talade till mig i en ton som man använder till barn eller någon som hör väldigt dåligt. Jag kände mig illa till mods och förminskad.  Så läste jag Hagens artikel i Expressen och den är klockren. Kikade också in på Ingrids blogg Livet efter 80 och hennes vanligen  positiva inlägg var något mindre positivt. 

Min vardag har tuffat på hyfsat och jag har haft lust att göra saker varje dag.Tillvaron har varit uthärdlig. men efter gårdagens nya restriktioner p g a virusets framfart känns det svårt att peppa sig själv då man inser att vi är tillbaka på ruta ETT.

Förutom mina vanliga krämpor med spinal stenos, Sjögrens, artros i händer och biverkningar i benen efter cellgiftsbehandlingen (för snart tio år sedan) har jag varit dålig i magen i tre dagar. Håller diet för att det ska ge sig, men känner mig vissen. Kanske är det den underliggande oron som spökar. Har för vana att inte se nyheter utan bara läsa på nätet, men igår kom en extrainsatt presskonferens, då TV:n stod på. I mitt fall kanske det inte gör så stora förändringar, men jag, liksom många med mig, hade börjat se ljuset i tunneln. 

Hade fått påminnelse från posten om att hämta en laddare till mobilen, som dotter y hade beställt. Det var en som man ställer mobilen på, mycket bra. Kl halv åtta före frukost och lätt illamående  gick in på ICA, hämtade och handlade rostbröd och coca cola till magen. Jag har både munskydd och plasthandskar på mig!

Seniorträffens damer har en sida på FB, där vi lägger in texter, så vi kan förmedla oss på så sätt, om någon vill ha promenadsällskap.  Seniorträffen var på väg att öppna för tio personer för ett par veckor sedan, men det går ju inte nu. 

Ha det gott, håll ut, håll avstånd!

 

tisdag 29 september 2020

Minns i November det ljuva September

 

Nu har jag bara två veckor kvar på FBś akvarellkurs. Räknar mig som nybörjare, men så roligt jag har haft. Tänker tillbaka på sommaren då jag lyckats klara mig ensam med målning, bokläsning och promenader. Har också träffat döttrar och något enstaka barnbarn i sommar. De har fullt upp och två av dem studerar på annan ort. Stenar var inte helt lätt att måla, men för mig som aldrig tidigare i mitt liv inte tecknat eller målat alls. Det har bara funnits intellektuella aktiviteter, studier in i det sista. Fortbildninskurs ända till året före pension. 


Igår hade vi så varmt och efter promenaden satt jag på balkongen, höstens sista, drack kaffe och lyssnade på min bok Gränsmark, Aino Trosell. Den verkar lovande. 

Krämporna är ständigt närvarande, men jag får nog vara nöjd ändå. Vissa dagar kan vara ok med intag av värkmedicin. Har nu dessutom ichiaskänningar och värk p g a spinala stenos. Den gör ocksǻ det svårare att gå.  Här får jag göra övningar från Youtube. Qigong är också uppmjukande. Ortopedläkaren har gått i pension, så jag ska be min husläkare om remiss till en smärtläkare på Danderyds sjukhus för att få min cortisondos mellan kota 4 och 5. Det har jag fått två ggr om året tidigare. Dosen, som jag skulle ha fått den 21 april, ligger i byrålådan. 

Någon dag i veckan har jag fått ha dotterns hund Pontus. Så fort jag får hjälp med ryggen, kan jag nog ha honom fler dagar. Han är mycket följsam och går snällt bredvid rollatorn. Jag har ju stavar då jag går själv, men han är stark och kan dra iväg mig om han möter en hund. 



Ha det gott, håll ut, håll avstånd!