Intet är som väntanstider ...

Bild från sverigesradio.se

Hur roligt är det med grått väder, som vi har just nu?  Det ser ut som det duggregnar! Jag bryr mig inte så mycket om vädret, utan tar det lugnt. Började städa vid 10.00-tiden i 20 min, vilade ryggen 20 min, städning 20 min osv. Med andra ord har det tagit tid.  Och jag är inte på långa vägar klar! Men jag lämnar det till nästa vecka. Nu väntar boken och en kopp té. Går ut senare och handlar litet mat, om jag blir hungrig. Alla tunga varor köpte jag med K på Coop häromdagen.

 

Nu piggar jag upp mig med en vårdikt, som jag hoppas att fler än jag gillar. 

Intet är som väntanstider

Intet är som väntanstider, vårflodsveckor, knoppningstider,
ingen maj en dager sprider som den klarnande april.
Kom på stigens sista halka, skogen ger sin dävna svalka
och sitt djupa sus därtill.
Sommarns vällust vill jag skänka för de första strån, som blänka
i en dunkel furusänka och den första trastens drill.

Intet är som längtanstider, väntansår, trolovningstider.
Ingen vår ett skimmer sprider som en hemlig hjärtanskär.
Sällan mötas, skiljas snarligt, drömma om allt ljuvt och farligt
livet i sitt sköte bär!
Gyllne frukt må andra skaka; jag vill dröja och försaka,
i min lustgård vill jag vaka, medan träden knoppas där.

 

~ Erik Axel Karlfeldt ~

 

 

Trevlig helg!

 

/Kajsastina 

 

Staven bröts av på mitten!

För fyra veckor sén bröt jag av en stav. Hamnade på en sträcka med is och högg tag hårt om staven samtidigt som jag föll bakåt. Återfick balansen och upptäckte att staven hade gått av. Därför har jag varit utan stavar i en månad, men igår kom yngsta dottern med sina, som jag får låna tills jag skaffat nya. Hon behöver inte stavarna just nu. Hon har ju andra aktiviteter, jogging, styrketräning och gymnastik. På lördag morgnarna går hon med en av pojkarna på Friskis och Svettis. På söndag morgon spelar hon tennis och på söndag eftermiddag har lillkillen simträning. I helgen var jag hos äldsta dottern och vi gick ut och gick. Hon har en sorts stavar som studsar, alltså ger de mer styrka än vanliga.



Solen strålade på förmiddagspromenaden. Fast promenaden blev kort, men hellre någonting än ingenting. Jag håller på att skriva min handlingslista till helgen, då jag ska handla på Coop på eftermiddagen. Kanske hinner jag med en till kort promenad.

Klassikerläsningen för april månad är Historien av Elsa Morante.

 

/Kajsastina

Klassikerutmaning - Thérèse Raquin av Emile Zola

Jag har läst boken Thérèse Raquin av Emile Zola som gavs ut 1867. Den blev en skandalsuccé. Zola var naturalist och börjar romanen med ingående beskrivningar av miljön, som var dyster, mörk och kall. Thérèse lämnades av sin far till Mme. Raquin. Han kunde inte ta hand om barnet, eftersom han var sjöman. Han berättade att barnets mor var från ett annat land. Mme. Raquin har en liten sybehörsbutik. Hon oroar sig för att hennes son ska drabbas av någon besvärlig sjukdom och behandlar honom som ett barn. Laurent är son till en bonde och satte sin son i läroverk och gav honom ett bidrag på tolvhundra francs för att han skulle läsa juridik. Laurent gick istället över till måleri. 

Modern bestämmer att de två kusinerna ska gifta sig. Skillnaden blir inte stor, de sover bara i samma rum. En dag säger Camille att han vill flytta till Paris och modern säljer affären och köper ett hus i Vernon som har en vacker trädgård och ligger vid floden Seine. Där tycker Thérèse om att strosa. I början av romanen är Thérse kall och likgiltig för allt. Hon känner sig instängd och utan hopp för framtiden. Hon är frisk och lider för Camilles besvär. Hon tvingas ta samma mediciner som han.

 

Varje torsdagskväll har de besök. En arbetskamrat till Camille börjar komma på visit och så småningom börjar han måla Camilles porträtt. Mellan Laurent och Therese växer en spänning fram som slutar med att de inleder ett förhållande. Laurent är en person med en väldigt behaglig karaktär. Han är artig, men har ett enormt begär att stilla sina sexuella behov och gör Théres till sin älskarinna. Till slut kan Laurent inte smita från sitt jobb längre och de träffas inte ensamma under lång tid, bara tillsammans med Camille och hans mamma.

 

En plan börjar gro i Laurents huvud efter det och en dag när de är på utflykt, sätter han den i verket. Han dränker Camille och Therese tittar på, men hon lyckas bita tag i Camilles hals och få en bit med. Såret kommer att spöka för Laurent mot slutet.

De gifter sig med Mme Raquins välsignelse, men kärleken är död. De oroar sig för nätterna, då de känner sig hemsökta av Camille och tror att han ligger i sängen. Laurent mardrömmer om att Camille ska utkräva hämnd. Han föreställer sig att katten är Camille. “Camille har gått in i katten, tänkte han. Jag måste döda djuret, det ser ut som en människa."

 

Trots att det är så länge sedan boken skrivs, känns språket lätt att ta till sig. Boken är förskräcklig men intressant. Karaktärerna är intressanta och beskrivningen hur de förändras är skickligt hanterat.

 

Mitt privata omdöme

Mycket                       Mycket
Negativ                       positiv

1	2	3	4	5
			x

 

/Kajsastina

Summa sidvisningar 25 999

Jag skriver numera inte så ofta på bloggen och ändå har många besökt sidan,  25 999 var det nu. Jag skulle gå in och skriva min bedömning av boken Thérese Raquin, men det får vänta till i morgon. Idag har jag suttit på balkongen och läst, naturligtvis med mycket kläder, men nog anar vi att våren kommer snart...

/Kajsastina