En flicka, knappt fyra år, sitter ensam i ett för henne främmande rum. Hon har lockigt blont hår och stora, rädda bruna ögon. Hon känner sig övergiven och undrar: - Varför är jag inte hemma? Hon har ont i magen och är ledsen. Långt senare minns hon känslan från den här stunden – en känsla som kommer att upprepas i jobbiga situationer i livet. Nu öppnas dörren och en gammal man kommer in. -Vet du vem jag är, säger han. - Faffa, svarar barnet. Han lyfter upp henne i sitt knä och sjunger för henne. Det känns bra och magvärken och oron försvinner. Att någon håller om henne, vilket inte händer så ofta i barndomen, tar bort oro och magont. Det otrygga lämnar henne tillfälligt, men hon kommer alltid att känna igen känslan då¨den anas vid andra tillfällen i vuxen ålder.
Maskrosbarn är barn som har det svårt hemma men som klarar sig ändå, ungefär som en maskros kan växa upp genom asfalten. Asfaltsblomma är en synonym till maskrosbarn.
Maskrosbarn kan som vuxen utveckla en fungerande social tillvaro trots en extremt svår uppväxt i en dysfunktionell familj av multiproblem-karaktär. Den klassiska bilden av föräldraskapet är en ensamstående psykiskt sjuk förälder med någon form av missbruk. Det skadliga bruket av droger kan omfatta alkohol, narkotika, värktabletter och även så kalladsniffning. Inom familjen begås ofta övergrepp (Våld i nära relationer) och barn utsätts för svår psykisk och ibland även fysisk misshandel. Att benämna de barn som klarar sig som osårbara är missvisande. Även om de överlever misären och även i många fall tar hand om och sköter om sina föräldrar blir de också känslomässigt skadade. Familjens hemlighet innebär en social tortyr och där pågår något som omgivningen har liten eller ingen kännedom om. Barnet är ofta ensamt och utsatt för den vuxnes oförmåga att klara sig själv och sin roll som förälder. När en förälder i praktiken så grovt sviker sitt barn för det med sig svåra upplevelser som man sedan bär med sig. Flickan "Louise" i Vetlanda som trots flera rapporter till sociala myndigheter inte fick hjälp, är ett i Sverige känt fall genom reportage av TV-journalisten Janne Josefsson i "Uppdrag Granskning".
Ett maskrosbarn har ofta någon eller något i sin omgivning som ger denne mening. Det kan vara en busschafför, tanten i trappuppgången, läraren, ett träd etc.
De barn som klarar sig trots alla svårigheter har i engelskspråkig facklitteratur benämnts "superkids", "stress-resilient" eller "invulnerables". På svenska har de i litteraturen förutom maskrosbarn, även kallats "osårbara barn" eller "stressmotståndskraftiga barn".
Ett barn som har det svårt hemma men som klarar sig ändå, ungefär som en maskros kan växa upp genom asfalten.