lördag 31 december 2011

Ord om glömska, lutfisk och ett nytt år

Alla klagar över sitt dåliga minne
men inget över sitt förstånd
Minnet är bra, men kort.
Först när man försöker glömma
något upptäcker man vilket gott minne man har.
Att komma ihåg att man glömt
någonting är ett framsteg.
Om man kan komma ihåg vad
man har glömt,
så klarar man sig alltid.
Männen lever på att glömma.
Kvinnorna lever på minnen.
Lycka är god hälsa och
ett dåligt minne.
(Källa okänd Expressen)

I eftermiddag bjuder jag en god vän på lutfisk med bechamelsås och gröna ärtor. Det ska vara kryddpeppar till och jag har också litet skånsk senap i såsen. Jag fick gå ut och handla aluminiumfolie - bästa sättet är att koka fisken i ugn.

Det här blir sista inlägget 2011. I morgon är det 2012. Året har för många varit ett omstörtande och kanske jobbigt år. Nu får vi chansen att glömma och gå vidare och starta det nya året med positiva förväntningar. 

När vännen har gått tänker jag sätta mig några timmar och rensa datorn, gå igenom alla filer, ta bort bilder och göra en backup på det som är viktigt. Men till 12-slaget bänkar jag mig vid TV:n och skålar. Det fantastiska fyrverkeriet är mäktigt att se - mindre roligt för husdjuren.  

Kajsastina

onsdag 28 december 2011

Mellandagar

  

Jag tycker verkligen om skillnaden mellan dagarna, att ingen dag är den andra lik. Både vad jag pysslar med - kanske inte så roligt de dagar jag har mycket värk - men då anpassar jag mig. Idag har det varit en värkdag och en innedag.  Jag gjorde stretching och Qigong på förmiddagen för  komma igång. Nu är förkylningen över, skönt. Jag har läst och läst och glömt bort att laga lunch så nu satsar jag på middag istället.  Mellandagarna är detsamma som mysdagar. Jag har aldrig tråkigt - det är viktigt för mitt välbefinnande att ha tomma stunder, ja tomma dagar för att reflektera. 
Jag har fått en provprenumeration på DN av en vän- Idag skrev Maria Schottenius radiokrönikan om "Strategier för levnadskonsten", där bl.a. P.O. Enqvist deltog. Inte så dumt att lyssna på samtal med innehåll och djup.  Lyssna om ni har lust på SR Play. 
TV-programmen är inte speciellt bra. På Annandagen tänkte jag titta på "Stjärnorna på slottet." Det är så avkopplande att sticka till TV:n, men det här var ett uruselt program. Detta tramsande och flabbande hos vuxna människor är förnedrande, både för de som deltar och de som tittar.  Sammansättningen av personer spelade nog in. Efter tio minuter bytte jag till TV2 och där var en dokumentär "Kokvinnorna". Det var en berättelse om två systrar, som hade övertagit gården med kor efter sin far. De grälade och den äldre systern var så envis och vägrade att lämna ifrån sig kor. Det var fascinerande att se. Bra filmat, men hur de kunde komma så nära dessa systrar är ett mysterium. Har ni tid att titta på datorn gå in här .

Igår hade man gjort reklam för en kriminalserie "Misterioso", också förfärligt dålig - ännu sämre än Beck. En hel rad svenska B-skådisar, som agerade onaturligt och med styltat tal. Har vi inte fått nog av gangstrar från öststaterna i svenska serier? Jag stängde av TV:n.
Ikväll däremot ser jag den amerikanska dramathrillern "Homeland", del 6 av 13. Den är utmärkt, har bra handling och intressanta bra skådespelare. Dumt nog har den flyttats bakåt en halvtimme p.g.a. "Misterioso".

Nu ska jag göra litet  hushållsbestyr - ska grava en mellanbit på laxen till nyår. 

måndag 26 december 2011

Nat King Cole sjunger "Chestnuts rosting on an open fire"


Klicka på videon ovan, där- Nat King Cole sjunger "Chestnuts rosting on an open fire", men titeln är en annan egentligen. En parentes: jag såg sångaren Nat King Cole i New York på Idlewild flygplats 1961!

Försöker hålla kvar julkänslan en dag till. Har faktiskt testat litet stavgång idag då det var ljust en timme.

Senare idag ska jag kika in på Era bloggar och se vad ni har haft för er i jul.
Ha det gott!

söndag 25 december 2011

Rapport från julen 2011

Jag har firat en mysig och trevlig julafton med familjen. Ni som brukar titta in på min blogg har kanske märkt att jag inte är överförtjust i julen. Den känslan har rötter från barndomen, men jag ser till att skaka av mig det här obehaget veckan före jul. På måndagen började jag julförberedelserna, då jag tog bussen till Sollentuna C och snabbt handlade litet julklappar till barnbarnen: en fleecetröja och en bok till pojken, nagellack - blått rimmade på flott - *nödrim, fniss* till barnbarn E, som fyller 13 i januari. Jag hade också stickat raggsockar till henne. "Bröderna Bus" fick var sitt presentkort på några biobesök. 

tisdagen lade jag in en fyrdubbel sats med sill i en stor glasburk, som jag köpt på Lagerhaus. onsdagen tog jag det lugnt och på torsdagen lagade jag Janssons frestelse, två formar. Griljerade till sist femkilosskinkan från Percys. På eftermiddagen tog jag massage i en timme och sedan röjde jag i mitt eget hem. Det hade inte varit kul att återvända till ett stökigt hem. Musiken flödade från Spotify på datorn, ett album "Absolute Christmas" med en massa godingar. Eller vad sägs om Nat King Cole´s "Chestnut rosting on an open fire. Jag peppades av musiken med positiva känslor och bestämde mig för att glömma mig själv. 

Jag skickade också SMS med God Jul-hälsning till tanterna i onsdagsgruppen. Hade inte träffat dem de två veckor då viruset var som värst. Är fortfarande hes: Sjögrens, förkylningen eller allergi? Penicillinet tog död på bakterierna, så det var ju bra, men det tar ett par veckor till innan jag kan börja styrketräna. Har också svårt att svälja och ingen som helst smak av mat eller dryck, men det försökte jag glömma på julafton. Det var ingen som märkte att jag åt mycket lite.

Cirkus ½ 2 samlades alla och julaftonsfirandet kunde börja. Brasan var tänd och vi började med att dricka glögg, barnen alkoholfritt. Jag lutade mig bakåt och bara njöt. Vi pratade Engelska med dotterns svägerska och dotter och svärson talade Franska då de blev engagerade i sina diskussioner. Jag tog några foton - några syns här.
Bordet hade dukats av E, 13. Bröderna väntar - en visar ryggen och en
döljer ansiktet med ett glas, så jag lägger ut bilden

Min inlagda sill
Julens ostar

/Kajsastina

söndag 11 december 2011

Nu tar jag paus över jul åtminstone!



Julen närmar sig, men jag har inte  så många julförberedelser, eftersom vi hjälps åt med maten. Jag tar i alla fall uppehåll  med blogginlägg över julhelgerna. Jag vill njuta av allt som jag gillar med julen - musiken, ljusen, blommorna och inte minst gemenskapen med familjen. Tyvärr är jag inte så förtjust i julens stress affärer, äter inte skinka och inte godis längre.  Det jag tycker bäst om är lax, sill och saffransbröd. Den sista julen som jag hade hemma hos mig var för 16 år sedan. Då var barnbarn A 1 år och på Annandagen lämnade föräldrarna pojken hos mig några dagar och  flög till Hongkong. Jag minns att snön vräkte ner då jag drog pulkan till affären, där han sprang omkring som sjutton.  Det var det året som Pelle Svanslös var i adventskalendern och han var så rädd för Måns. Han pekade mot skogen och sa  frågande - Måns kommer? Nästa gång fyller han 18 - helt ofattbart!
I morgon är det 4:e dagen jag äter penicillin och jag hoppas att all värk i bihålor, hosta osv ger med sig. Så i morgon börjar jag göra det som faller på min lott:

Beställa skinka hos Percys i Norrviken. 
Köpa hem ingredienser till Janssons - den lagas den 23.
Köpa hem ingredienser till sillinläggningen - den fixas den 22. 


Ha det gott!

lördag 10 december 2011

Bokresan Jorden Runt 3 - December


Idag,  den 9 december,  startar jag försenat resan med Lyrans Noblesser, vilken går till Västeuropa. Vi ska besöka Frankrike, England och Spanien.

Böckerna som planerats att läsa är:
  • En dag av David Nicholls (England)
  • Alla själar av Javier Marias (Spanien) 
  • Med livet framför sig av Emil Aljar (Frankrike).
Jag har tidigare i somras läst En dag och har nyligen gått in på bibliotekets hemsida och bokat de andra två böckerna. Jag får se hur jag hinner - det mesta har gått på halvfart under tvåveckorsförkylningen.


Ha en skön helg!


fredag 9 december 2011

Bokresan Jorden Runt 3, Afrika

Jag har mycket försenat kommit hem från november resan med  Lyrans Noblesser. Följ gärna länken och se hur intressant hon har ordnat boksamlingarna. Det har varit både roligt och intressant. De två böcker jag läst är: Minaret, Maaza Mengiste och Under lejonets blick, Leila Aboulela.
Min text om "Under lejonets blick" försvann under natten, så jag gör ett försök att skriva om inlägget.

1974 störtades kejsaren Haile Selassie av Etiopien i en militärkupp. Han kallades Lejonet av Juda. Det här är Maaza Mengistes debutroman. Handlingen utspelar sig under tiden för militärkuppen. Kuppen framkallar skräck hos befolkningen. Perspektiven skiftar - från kejsaren till en läkare som hjälper ett tortyroffer att slippa sitt lidande.  Läkaren Hailu bor i den rikare delen av Addis Abeba med familjen. Hans fru dör och han tar nu stort ansvar för sin familj, två söner. Den äldre sonen Yonas är försiktig och sätter sin tro till Gud. Han vill inte förstöra för sin hustru och dotter. Den yngste sonen vill inte ge upp drömmen om ett fritt Etiopien och går med i den hemliga motståndsrörelsen. Pappan blir arg på sonen men en dag hamnar en patient på Hailus operationsbord och han måste ta ett beslut mot sin vilja som får ödesdigra konsekvenser.



Det här är en fantastisk roman om krigets terror i Etiopien. Trots att jag minns när det här hände, visste jag inte så mycket om hur det gick till: att det blev en marxistisk samhällsordning, vars styre blev mycket blodigt och diktatoriskt.

Den här romanen känns viktig och är mycket läsvärd, trots att den innehåller så mycket våld är berättelsen också vacker. Den var för mig inte lika bra som Minaret.
*********




Minaret av Leila Aboulela
Bloomsbury förlag

Författaren är född i Kairo och har vuxit upp i Sudan. Huvudpersonen Najwa växer upp i Khartoum, Sudan. Hennes far är minister och familjen är mycket rik. Familjen har det bra materiellt. Där finns hela tiden betjänter. Najwa går i college i Khartoum och hon lever ett gott liv medmycket fickpengar. Allting förändras då Sudan drabbas av en kupp. Fadern arresteras och avrättas. Familjen flyr till London. Hennes mamma blir sjuk och hennes tvillingbror hamnar i drogberoende och till sist i fängelse. Najwa får klara sig själv och hennes trygghet och goda liv har försvunnit. Trots det växer en ny medvetenhet fram hos henne, och hon börjar omvärdera det mesta runt omkring sig och med långsam målmedvetenhet når hon en ny förståelse för sin religion. Hon blir en rättroende muslim. I London börjar hon bära hijab och går på föreläsningar i moskén. Här känner hon samhörighet och är också respekterad.

Hon arbetar som hembiträde i en familj, där hustrun inte är specielölt förtjust i  henne. Här finns en bror till hustrun och han är mycket yngre än Najwa. De blir kära, men hur det slutar kan ni säkert ana. Trots alla nederlag fortsätter hon med att ägna sig åt att besöka moskén och att lära sig mer om islam. Hon finner en sorts ödmjukhet och frid. För vad det egentligen handlar om är livets mening. Alla människor drabbas av motgångar, där grunden för allt man trott på har försvunnit, men de söker en mening för att kunna fortsätta.

Jag läste boken på Engelska, eftersom det alltid är billigare att köpa engelska pocketböcker och den här boken ville jag ha kvar. Jag känner att jag vill läsa om den snart. Den innehåller så mycket tänkvärda saker som kanske inte fastnar vid en första läsning. 

Så här står det på bokens baksida:
Aboulela paints a fascinating picture of intercultural strife …
Beautifully written, restrained and lyrical,
Minaret is both thought-provoking and disturbing”
~ Independent ~

**********


 




















































 































 
 


 

Efter storm kom sol och snö

Storm och piskande regn mot rutan i natt.
Frukost och en penicillintablett – fick recept igår på VC av min husläkare som hade jour.
Varför har du inte kommit tidigare?” Virusen hade blivit  bakteriell – luftrörskatarr och bihåleinflammation.  
Somnade om två gånger i morse – bra.
Katten har fått extra Sheba, hon är hänsynsfull då hon märker att jag är sjuk.
Vid tiotiden ringde jag den älskade dottern K och gratulerade på födelsedagen. Hon har fullt upp med bokslut m.m. På måndagen fyller äldsta dottern M år. Jag firar båda flickorna på söndag.
Tvättmaskinen har pajat – har bokat tid i huset till i morgon.
Ska gå in på tretti.se och kolla efter en ny. Behöver inte lika stor, vill ha en toppmatad.
Nya dammsugaren ska tas i bruk idag.
I morgon kommer jag  att kika på Nobelfesten i TV1 då och då. Det är både intressant och roligt att kika på glansen.
Efter den stormiga, regniga natten skiner nu solen. och  det glittrar av lätt vit snö på taken.
Humöret stiger sakta uppåt och allt är som det ska …

PS Skrev ett inlägg om mina böcker sent igår och hälften försvann. Väntar besök till lunch och återkommer senare. DS

lördag 3 december 2011

Ett smakprov från Michael Bublés julskiva

Jag tröttnade på att läsa - har bara några sidor kvar. Istället har jag laddat hem julmusik på Spotify. Klicka på länken och lyssna på en videosnutt på youtube.  Sentimentalt kanske, men det är bäst att komma i stämning trots förkylning.

Michael Bublé

Andra advent

.
Förkylningen är inne på andra veckan, men jag kan med gott samvete ägna mig åt läsningen. Rapport från Afrikaresan kommer i morgon.

Jag önskar alla bloggvänner en skön helg!




söndag 27 november 2011

Kattens dag


Dagens fråga: Är det vettigt att ge djur julklappar?

Jag har varit inne och läst och kommenterat bloggar och under tiden lyssnat på Eldeman i P2 på datorn. Bloggkompisar spridda över hela Sverige berättar att de väntar på "Berit" och "Berits syster".

Jag läste i en  blogg att det idag, förutom 1:a Advent, är Kattens dag. Nej, det är inget skämt! Den har funnits i 26 år. När Sverak (Sveriges Kattklubbars Riksförbund) införde dagen var tanken att försöka upphöja kattens status och hylla detta populära sällskapsdjur lite extra mycket. Vi ska inte bara tänka på våra egna katter utan framför allt på de hemlösa katter som just nu står inför en svår tid när vinterkylan kommer. Det är bra att vi tar hand om katterna och ser till att de inte släpps ut och far illa då man tröttnat. 

hemsidan tipsar man om  julklappar till katterna.  Är det vettigt att ge djur julklappar? Katten har  så bra egenskaper - är självständig och svansar inte omkring runt benen som en hund gör. En hund förlitar sig på människan och om man försöker förmänskliga den, mår den väldigt dåligt av det. Liksom alla relationer ska det finnas respekt och har man tur, är varje relation med ett djur ordlös och mycket speciell. Jag har haft hundar också och ett par katter. Jag minns till exempel hur en av mina hundar såg ut då han kände sig förlöjligad eller skamsen. Med små barn i huset hände det kanske att man inte hann ingripa och rätta till deras beteende mot hunden.

Oj, då! Jag sneglade till på räknaren och den passerade just 9000 besökare! Det är bäst att jag nu låter bli att skriva i en vecka.

Ha det gott!





Sista anhalten på Bokresan Jorden runt November

Jag tog en paus från läsandet och såg "The proms" på SvtPlay. Mycket bra och uppiggande.

Sista landet av november månads resmål är Sudan. Jag plockar fram boken Minaret av Leila Aboulela. Jag ser fram emot att läsa den. Vilken tur att jag har böcker då jag har "tappat rösten" och måste vara inne. 

"De senaste åren har en rad muslimska författare i England skapat något av en ny genre. Dessa författare känner inget behov av att förklara eller göra satir av islam. Inte heller har de den insmickrande ton som karaktäriserar många berättelser om identitet och kulturkollisioner. De skriver från insidan om hur det är att vara troende muslim i dagens västerländska samhälle. Leila Aboulela är en av de mest framträdande av dessa nya röster."
citat från Bokus.nu

Rödvinstoddy mot min förkylningsbacill



Efter en hektisk vecka, fast rolig, försvann rösten igår. Jag vet, det är en bacill. Flera har haft den i min omgivning. Lägligt nog har jag tid. Ska läsa idag och dricka té och rödvinstoddy omväxlande. En bit citron späckad med några nejlikor, kanelstång och några hela kardeummor utgjorde den kryddiga basen. Hällde på en portion rödvin,ca 15 cl, och hettade upp. Sedan hade jag i honung. Kan rekomenderas mot förkylning. Det botar inte, men bedövar i halsen och är också gott. *fniss*

Idag  avslutar jag läsandet av boken "Under lejonets blick" - läste den i natt mellan hostattackerna. En fördel med att resa i fantasin är att man kan göra det hemma.Boken "Minaret" tar jag fram sedan - det tog en förfärligt lång tid att få hem den från Bokus.

Ha det gott!

fredag 25 november 2011

Basar i Edsbergskyrkan, Sollentuna den 26 nov kl 11.00--14.00

Julen närmar sig och plötsligt blir det första advent. Om ni tittar noga, syns snöflingorna på min blogg. Jag kanske ska byta min header till något mer "vintrigt". För mig känns det som en överraskning att hösten har gått så fort. Själv ordnar jag ingenting "juligt" hemma mer än ljus och några blommor. Jag tar det som det kommer. Jag har tillsammans med flickorna bestämt vem som ska göra vad i matväg till julafton.  Ingen - i varje fall inte jag - ska stå vid spisen och slava. All mat är ju så lättlagad och det mesta kan göras i förväg - vi brukar inte ha så  många rätter. Jag gillar bara sill och lax av julmaten. Men visst är det roligt att komma i stämning med ljus och vacker musik på julaftonen. Svärsonen ska gå i kyrkan på julafton och i julottan. Jag följer med julafton men vill inte gå upp så tidigt på juldagen.


Den här veckan har jag varit i kyrkan onsdag och fredag. Vi ordnade  i onsdags med lotterierna och prismärkte allt. Idag lade vi fram det som ska säljas på bord. Då vi var klara  drack vi  naturligtvis kaffe. Jag hade köpt med mig en smörgås då jag varit på styrketräningen mellan 12 och 13 och missat lunchen. En dam som skulle baka lussekatter till brödförsäljningen hade blivit sjuk, så jag ändrade mina bakplaner från en mjuk pepparkaka till att baka lussekatter. Då jag på vägen hemköpte jäst och saffran var stressen i butiken påtaglig. Vad är det som stressar människor? Själv känner jag mig allmänt olustig av de röda adventsstjärnorna, som jag inte gillar.
Nu har jag en ledig stund då degen står på jäsning. Sedan ska jag städa upp i köket. Usch vad jobbigt!! Något mer hinner jag inte ikväll.
Oj då, det har jäst och jag ska rulla  lussekatter.
Här nedan några bilder på våra alster till försäljning.
Förra året hade vi för litet stickade saker - De stora randiga längst fram
är lösa polohalsdukar

evans bilder

Bilden lånad från Evans bilder
http://www.alderaan.se/grafik/animeringar/animeringar.htm


Jag önskar alla bloggvänner
en skön och mysig Första Advent!















torsdag 17 november 2011

Telefonförsäljning nej tack!

Irriterad, irriterad …
Idag ringde återigen en telefonförsäljare. De har blivit fräckare och fräckare. För ett par veckor sedan hade jag varit hos tandläkaren, lagt mig och somnat, eftersom jag hade fått en värktablett att ta då bedövningen släppte. Jag svarar trots det – jag har också viktiga samtal att vänta vissa dagar och kan inte låta bli att svara.  En påstridig  dam från Lyssnarklubben  säger att jag ska få en bok gratis . Jag säger med vänlig röst -nej tack.  Sedan kör hon igång sitt prat och eftersom jag är ganska kraftlös svarar jag artigt en gång till - Jag köper aldrig något via telefon. - Det här är inte något köp. Funderar på att trycka bort samtalet, men hon vill absolut skicka den här boken, ”Camilla Läckbergs senaste." Jag gillar inte hennes böcker, fast det hör inte till saken. Kommer det nu en bok i brevlådan? I så fall skickar jag tillbaka den oöppnad och sänder mail till Lyssnarklubben och klagar.
Ikväll satt jag och pysslade med månadens räkningar och gjorde budget, en syssla som inte är rolig, speciellt inte i december, då jag förväntas köpa julklappar, åtminstone till den ena av familjerna, där julen haussas upp. Den andra har ju inte varit hemma i Sverige på jularna, så de har inte samma tradition. Det ringde alltså, men jag var förberedd, eftersom jag hade ett missat samtal från okänt nummer tidigare idag.  Jag svarar. En man säger att jag tidigare har köpt underkläder och rakblad.
-Ringer det en klocka? säger han. - Nej. Han fortsätter med sitt pladder.

- Är du döv, hör du inte vad jag säger och jag trycker bort samtalet.

Att bli störd och påhoppad i sitt hem är för mig helt oacceptabelt. Jag glömde att återanmäla mig till NIX  men nu har jag anmält mig igen. Om det hjälper får jag se. Jag har också ”Nej tack till reklam” men får ändå reklam i brevlådan, det mesta direktreklam.
Nu är budgeten klar, räkningarna inmatade på datorn och jag ska ta en kopp té, krypa ihop under en filt och läsa klart min bok "Under lejonets blick". 

Dagen i övrigt har varit bra med stavgång i solen!
Ha en skön helg alla bloggkompisar!



måndag 14 november 2011

Bokresan jorden runt (3) - Afrika

Måndag kväll och idag hade jag ingenting planerat. Det är skönt att ha en dag utan tider att passa. Jag är klar med akupunkturen - har gått tio gånger. Vattengympan bestämde jag mig för att avbryta, då det är för tidigt på morgonen och det går ingen buss då. Jag står i kö för en annan tid.
Jag gjorde en hel del småärenden i mitt centrum: ICA, apotek och bibblan. Jag fick ett mail från biblioteket att min beställda bok hade kommit. Det är praktiskt att kunna beställa böcker via datorn. Har idag avslutat en bra bok, Siri av Lena Einhorn. Ska skriva om den i veckan. Tisdag har jag styrketräning och onsdag är det basararbete och på fredag ska jag äntligen klippa mig. Det är åtta veckor mellan klippningarna.

Jag är försenad på månadens Bokresan Jorden Runt (3). Nu ska jag ta ett beslut om vilken bok jag ska börja med. Jag har skaffat de här tre böckerna, som visas nedan. Det ska bli intressant att besöka Afrika, men det är inte säkert att jag hinner med alla tre.

Till helgen kommer jag att träffa mina döttrar med män och barnbarnen äta middag tillsammans. Den här gången blir det hemma hos äldsta dottern, jag kommer att hjälpa till med matlagningen. Jag ska baka en god chokladtårta till dem innan.  Vi har inte träffats allesammans på mycket länge. Det är svårt att pussla ihop en tid då alla är hemma. 

Idag känns det jättebra när jag fick reda på att yngsta dottern m fam firar jul hemma i Sverige  - det har de inte gjort på fem år. Svärsonens syster kommer från Hamburg. Det som gläder mig mest är att vi ska träffas mitt på dagen och äta och sedan får familjerna ha sin julklappsutdelning med barnen på kvällen.  
Maaza Mengiste



Miral Al-Tahawi





torsdag 10 november 2011

En ny ålderstrappa (tecknad av Cecilia Torudd)


På Seniorträffen i Edsberg presenterades en hemsida för äldre, den fjärde åldern. Birgit Bergkvist, 89 år och f.d. journalist  har startat den med sitt barnbarn som teknisk hjälp. Där finns fem äldre bloggare i redaktionen.  Den fjärde åldern sägs börja i 80-årsåldern, men gränserna mellan åldrarna beror inte bara på den biologiska åldern utan om hur man mår. Sedan talade vi också om att man faktiskt kan ha någon sjukdom men ändå vara förnöjsam och aktiv. Det är bara hjärnan som kan lägga hinder.
Många är ju så pigga långt upp i åldrarna, men Torudd har inte tänkt färdigt, för vad  kommer efter motorcykeln? Ättestupan?

Dimman har lättat


Dimman i morse var vacker och så småningom blev det ljusare och ljusare och nu tittar solen fram. Jag har promenerat, dammsugit, ätit lunch och ska senare kila iväg och ta influensasprutan.

Jag har nu en del restgarner, så jag ska sticka pulsvärmare, som hinner bli klara till kyrkans adventsbasar den 26 nov. Oj, vad tiden har gått fort. Halva november har snart gått och vädret har varit fantastiskt skönt! Jag letar efter ett litet roligare mönster, gärna med en fläta på. Ifall någon har det, är jag tacksam att ta del av det. Jag kan kanske gå in På Facebooks stickcafé och efterlysa ett mönster-

Vi syns on line

tisdag 8 november 2011

Höstpromenad och nya skor

Plötsligt tittade solen fram idag så jag gick ut.
Här är det mitt på dagen.
Fontänen nedanför Edsbacka slott. Edsviken skymtar, men det har börjat skymma här.

Det här fotot med månen tog jag nyss 17.00
Jag lägger in en bild på nya vinterskorna. Jag hade ett par bra skor, men jag måste få plats med nya fotbäddarna för ryggen. Jag får väl sälja mina gamla.
Praktiska och ursköna. Snörningen behöver inte användas, det finns ett blixtlås vid sidan.

Nu ska jag mysa med en kopp té och läsa min bok.
Ha det så bra!

måndag 7 november 2011

Sandvikenfallet - Föräldrar måste sätta tydliga gränser gentemot sina barn


Jag såg Uppdrag granskning och också Debatt i förra veckan som handlade om de omhändertagna barnen i Sandviken. Då det gäller barn och en misstanke om ett så svårt brott kan myndigheterna inte göra annat än att ta hand om barnen och inleda en förundersökning. Skulle de ha farit hem till familjen och "pratat om saken"? Vid "minsta misstanke" om brott måste de skiljas från föräldrarna för att de inte ska kunna påverka barnen och tala om vad de ska säga. Socialen ska väl inte be om ursäkt för att de skött sitt jobb. Det är ju inte en tjänsteman som har hand om ett ärende utan han/hon har ju en chef m fl. Sedan är det ju flera instanser som kan stoppa innan det går till åtal.

Oisin Cantwell skriver  i Aftonbladet "Fallet är inte så enkelt som i TV".  Klicka på länken och läs hur han resonerar. Med facit i hand är det ändå ingen som har sagt att pappans uppförande är olämpligt. Han frågar själv i debattprogrammet var gränsen går, men ingen svarar. Jag anser att gränsen är klar, om man följer normer. Att låta barn ligga under täcket med pappan naken är olämpligt. Även om det är oskyldigt, ska inte barnen behöva utsättas för detta. Varför kunde han inte ha kalsonger på sig om han vet att barnen brukar komma till sovrummet på morgonen - speciellt efter första gången det hände en incident.

Tingsrätten: "Faktum är att rätten bedömer att ”föräldrarna haft en bristande gränssättning i fråga om intimitet och integritet” och konstaterar att de inte lyckats ”vägleda” barnen".

Förvaltningsdomstolen betr misstanke om barnpornografibrott:
En expert från rikskrim har vittnat om att bilderna har en ”pornografisk prägel” och är ”tvivelaktiga”. Tingsrätten finner det märkligt att Jennie fortsatte filma, behöll bilderna och visade dem för andra. Domstolen friar. Inget tyder på att hon hade ett sexualiserat motiv till att filma döttrarna. Det är ett bra beslut. Men precis som i fallet med första domen fanns besvärande omständigheter.

Citaten ovan tagna från Cantwell i Aftonbladets artikel ovan.
Att det sedan tog så lång tid efter tingsrättens dom innan barnen kom hem var fruktansvärt olyckligt, men jag kan inte låta bli att tänka på alla de barn som inte räddas trots misstankar. Jag har mött många barn under årens lopp som farit illa och vid två tillfällen anmält. Alla de barn som behöver oss alla men som gång på gång blir svikna, eftersom ingen vågar anmäla. Jag tycker också synd om systern, som gjorde helt rätt. Säkert har hon inte hyst misstanke efter bara ett samtal. Läs gärna barnperspektivet.se