Titel: Jag är Kina av Ziaolu Guo
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 415
Första meningen/meningarna:
"Allra käraste Mu, Solen skiner klart. Förbannade gamla himmel. Jag känner mig tom och naken. Min själ är tom så när som på bilden av dig."
Ett brev som en kinesisk popmusiker Jian Kublai skrivit till sin flickvän Mu inleder boken. Brevet följs av flera och deras brevväxling hamnar hos en kvinnlig översättare, Iona, som blir mycket fascinerad av paret som har skiljts åt några år tidigare. Vi får reda på att Jian har varit med vid studentdemonstrationerna på Himmelska fridens torg 1989 och befinner sig på flykt. Först befinner han sig i London på mentalsjukhus, där han hamnat av misstag då han inte lyckats göra sig förstådd och fått något slags raseriutbrott. Mu, som är poet, är kvar i Kina. Kärleken mellan dem är passionerad men tragisk. Ionas liv är inte heller speciellt lyckligt och hon sugs in i de här breven, som inte bara handlar om känslorna mellan Jian och Mu, utan också ger henne en inblick i det moderna Kina med censur och diktatur. Jian berättar i breven vad han känner för sitt land. Romanen sträcker sig över flera kontinenter, han hamnar bland annat i Schweiz, men jag ska inte avslöja slutet här. Boken är lättläst trots det starka innehållet.
Mitt betyg: 3/5
✩ ✩ ✩ ✩ ✩
Ziaolu Guo föddes 1973 i Kina och är numera bosatt i London. Hennes bok Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande nominerades till Orange-priset. Jag såg en intervju med henne på TV och blev intresserad av boken.
/Kajsastina
lördag 21 november 2015
Personlarm med 130 decibel!
För några år sedan bodde mina vuxna barn många år i Paris resp London. Jag reste till dem vid jul och sommar och jag ville känna mig trygg. Jag hade ett personlarm med mig på resorna, också användbart på kvällar då jag reste med tåg från Köping till Västerås och läste en fortsättningskurs i Franska. Nu har larmet varit trasig i flera år, så jag stegade in till Teknikmagasinet igår och handlade den här fiffiga saken för 150 kr. Den ska bäras på handleden och är mycket diskret. Hoppas jag slipper använda den, men ni ska veta att jag bor i Edsberg, en stadsdel i Sollentuna, där det de senaste tre åren förekommit flera skottlossningar. Nu sitter 2-3 st personer i fängelse, så det har lugnat ner sig.
fredag 20 november 2015
Bilder från en kylig promenad i november. Bokläsning: Bränd himmel av Gilly Macmillan
Tidigare idag var jag i Sollentuna centrum och vid tretiden kände jag att jag var tung i huvudet av den dåliga luften där och all stress med julhets. Släppte allt jag höll på med och gav mig ut. Premiär för mössa idag och det behövdes för luften var kylig men den kändes skön att andas in.
Solen på väg ned på andra sidan Danderydsvägen. |
| ||
|
Här skyltar man med vita orkidéer. Jag gillar verkligen vita blommor. |
måndag 16 november 2015
Amaryllisen blommar för tidigt. Bokläsandet går framåt .....
Amaryllisknölen från ICA har slagit ut och blommar trots att jag inte vattnat den, men det kommer en till. Förresten är det den här tiden jag behöver piggas upp inne och inte närmare jul. Jul är något som jag inte tänker på något nämnvärt, men basaren i kyrkan är om 1 ½ vecka. Sedan rullar veckorna på utan att jag behöver anstränga mig. Jag har inte stickat på ett par veckor då jag har fått problem med höger axel och arm trots träning. Tror inte att det är stickandet för då rör man ju på händer och armar. Har en tå kvar innan jag kan lämna in den sista sockan till kyrkan. Utan det är framför allt datorn som är boven. Har köpt ett stöd i metall till att hålla boken jag läser. Får se vad jultomten har åt mig, en läsplatta kanske?
Nu har jag satt på äggklockan på 15 minuter och avslutar inlägget då den ringer. Sedan blir det armgymnastik och tryck mot dörren för att motverka den utsträckta armen framför datorn.
/Kajsastina
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)