Bild aftonbladet.se |
Jag tycker inte att vi ska behöva en särskild dag för kvinnors rättigheter. Internationellt betyder det mycket mycket mer att uppmärksamma Internationella kvinnodagen och ed tonvikten lagd på Internationella fattas enormt mycket. Frågan är väl om den här dagen gör någon skillnad för dessa kvinnor i världen. Under Bokresan Jorden Runt läste vi mycket litteratur från Västasien och Nordafrika. Även om jag kände till missförhållanden för kvinnor i dessa länder, var det skrämmande att läsa om dessa kvinnoöden. "Sju stenar åt den otrogna hustrun", "Huset vid moskén", "Sultanbrudens skugga". De här böckerna lämnade mig inte oberörd och jag tänker läsa om dem då jag har tid. Det behövs nog alla 365 dagar att arbeta för jämställdheten, som också är en förutsättning för freden.
Jag håller med Gudrun Schylman, som idag säger att hon är fruktansvärt arg och ledsen över att vi inte har kommit längre. Jämlikhetssträvan i förhållanden har inte kommit så långt som vi trodde på
70-talet. 1968 startade Grupp 8 en feministisk rörelse och eftersom jag bodde i Umeå då kunde jag inte undgå att bli påverkad av allt som pågick vid Universitetet där. Varje kvinna får i ett förhållande sträva efter sin egen privata jämlikhet och likaså mannen. Dagens kvinnor kan inte sin historia och det som man fick kämpa för tidigare, får de gratis numera. Kvinnlig rösträtt infördes i Sverige först 1919 och den Internationella kvinnodagen startade i USA i början på 1900-talet. De som är unga borde nu kämpa för "lika lön för lika arbete". I genomsnitt har männen 10% mer än kvinnor i lön.
Den 1 juni ska min klass från Handelsgymnasiet fira 55 år! Vi har träffats vart 5:e år! En del av mina gamla klasskamrater är mycket nostalgiska. Själv undrar jag om vi har gått i samma klass. Nåväl, vad jag vill komma fram till här är att de kallade mig "Fredrika Bremer". Många av killarna var en hop mobbare, fast på den tiden kallades det inte så. "Pojkar är ju alltid pojkar"! Jag var tidigt ganska medveten om orättvisan mellan pojkar och flickor och upplevde det på hemmaplan också.
En EU-kommissionär från Luxemburg säger 2009 att "Så länge vi behöver fira kvinnodagen, betyder det att vi inte har lika rättigheter." Målet är jämställdhet, så att vi inte längre behöver en sådan här dag. En feminist i den tyska kvinnorörelsen debatterade 2010 för ett fullständigt avskaffande av den här dagen och anser att man istället ska arbeta för att 365 dagar om året för både kvinnor och män."
Källa Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_kvinnodagen
/Kajsastina
De ÄR en skam att vi inte har kommit längre med att hjälpa kvinnorna i länder där man "stenas" och omskärelse.
SvaraRaderamargareta
Tack för ett bra inlägg.
SvaraRaderaÄn har vi mycket att uppnå för jämlikhet och stopp på kvinnoförtryck och mycket mer.
Kram