måndag 11 juli 2011

New York-trilogin av Paul Auster

Den här boken utkom 1987. Jag ville läsa någon av de första, men  vill läsa senare skrivna.
Berättelsen ”Stad av glas” börjar med en felringning – någon ringer till en ganska misslyckad deckarförfattare, Daniel Quinn. Personen frågar efter Paul Auster. Sedan kan jag erkänna att jag sträckläste hela berättelsen. Huvudpersonen blir indragen i en konstig situation och åtar sig att arbeta som privatdetektiv under namnet Paul Auster. Han påverkas av allt han upplever och identiteten upplöses och han lever för de anteckningar han gör i en röd skrivbok. Jag vill inte berätta i detalj, eftersom det är en del av tjusningen i berättelsen, att bli överraskad. Jag gillade den här bäst av alla tre berättelserna. 

Berättelse två, ”Vålnader”, handlar också om en privatdetektiv, vars uppdrag går ut på att bevaka en man och anteckna vad han ser. Jag tyckte den här berättelsen är också bra men den var svår. Huvudpersonen förlorar också  här sin kontakt med verkligheten.

Berättelse tre heter ”Det låsta rummet". En litteraturkritiker får en dag ett brev från en barndomsvän som heter Fanshawe. Fanshawe ber honom att vid sitt frånfälle gå igenom hans litterära produktion eller göra sig av med materialet. Till saken hör att Fanshawa har lämnat sin familj och försvunnit. Den här delen skrivs i jagform. 


Den sista berättelsen var också spännande, men helt verklighetsfrämmande. Det ställs många frågor om människans existens men inga svar lämnas.
Jag ger boken   * * * * * * * * * *

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar