tisdag 26 februari 2013

Allt väl, efter omständigheterna



Här är så tyst, så tyst! Men det var det inte igår. Findus jamade mycket då han lämnades här i söndags kväll, men slutade av ren utmattning framåt natten. Igår natt jamade han runt 12-tiden men sedan gav han med sig. Det blev aldrig något direkt slagsmål. Men det kanske kommer.

Leo och Sessan har börjat nosa på varandra. Sessan ligger på sin vanliga plats och sover med ett halvt öga öppet. Findus kommer bara fram för att gå på lådan och för att äta. Leo kan till och med låta sig lyftas och sitta och spinna i mitt knä.  

Jag for på styrketräningen vid 11-tiden. Solen sken och jag borde ha gått min promenad, men jag kan bara träna tisdagar och fredagar. Hoppas få mer tid i morgon och hoppas också på solsken. Javisst, då ska jag spela Canasta mellan 13 och 15, men jag hinner före det.
Det är mest damer som besöker styrketräningen.


Annars är allt bra, eller nästan bra, om jag bortser från litet värk (medicinerna hjälper och det är jag glad för) och att jag inte kan tugga, men jag antar att jag vänjer mig. Om jag fortsätter spara som jag gör, så har jag fått ihop kostnaden för tänder om två år.

Dagens frisyr är ingen frisyr - bara lockig.
 
Min dotter K lämnade tre små flaskor rödvin till mig samtidigt med katten.
 
Öppnade en flaska i söndags kväll. Och jag har 2 hela flaskor och 1/3 flaska kvar. Ska ta skvätten  till middagen senare.
 
Ha det så gott!
 
/Kajsastina

3 kommentarer:

  1. Jag skulle vara glad om jag hade så där fina lockar! Mer eller mindre hela livet har jag önskat mig lockar men får klara mig med det spikraka jag fått, verkar det som.

    SvaraRadera
  2. Vilket härligt lockigt hår du har!
    Mitt är minsann hur spikrakt som helst. Förr permanentade jag det alltid, men det kan man ju inte hålla på med nu.

    Jag hoppas att du får en skön promenad i solsken idag. Här är det helt strålande och jag ska gå ut ett tag nu före lunch. Man kan ju inte lita på att solen blir kvar hela dagen.

    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
  3. Hejsan KajsaStina !

    Tack för Dina rader. Det var brevet till rektorn som jag lät alla läsa.Fått så många goda råd om och hur jag ska gå till väga.

    I går gick det för långt, när isbumlingen kom ända in på parketten.

    Nu är det bara att vänta och se om jag får svar och vad han tänker göra åt det.För så här kan och vill jag inte ha det.

    Trevligt att Du också grejar med katter.

    Håret är jättefint, förr hade jag alltid permanentat.
    Är man född självstripig, ska jag vara det också, finns ju spolar o.fön.

    Kram Mi

    SvaraRadera