Klassikerutmaning - Thérèse Raquin av Emile Zola

Jag har läst boken Thérèse Raquin av Emile Zola som gavs ut 1867. Den blev en skandalsuccé. Zola var naturalist och börjar romanen med ingående beskrivningar av miljön, som var dyster, mörk och kall. Thérèse lämnades av sin far till Mme. Raquin. Han kunde inte ta hand om barnet, eftersom han var sjöman. Han berättade att barnets mor var från ett annat land. Mme. Raquin har en liten sybehörsbutik. Hon oroar sig för att hennes son ska drabbas av någon besvärlig sjukdom och behandlar honom som ett barn. Laurent är son till en bonde och satte sin son i läroverk och gav honom ett bidrag på tolvhundra francs för att han skulle läsa juridik. Laurent gick istället över till måleri. 

Modern bestämmer att de två kusinerna ska gifta sig. Skillnaden blir inte stor, de sover bara i samma rum. En dag säger Camille att han vill flytta till Paris och modern säljer affären och köper ett hus i Vernon som har en vacker trädgård och ligger vid floden Seine. Där tycker Thérèse om att strosa. I början av romanen är Thérse kall och likgiltig för allt. Hon känner sig instängd och utan hopp för framtiden. Hon är frisk och lider för Camilles besvär. Hon tvingas ta samma mediciner som han.

 

Varje torsdagskväll har de besök. En arbetskamrat till Camille börjar komma på visit och så småningom börjar han måla Camilles porträtt. Mellan Laurent och Therese växer en spänning fram som slutar med att de inleder ett förhållande. Laurent är en person med en väldigt behaglig karaktär. Han är artig, men har ett enormt begär att stilla sina sexuella behov och gör Théres till sin älskarinna. Till slut kan Laurent inte smita från sitt jobb längre och de träffas inte ensamma under lång tid, bara tillsammans med Camille och hans mamma.

 

En plan börjar gro i Laurents huvud efter det och en dag när de är på utflykt, sätter han den i verket. Han dränker Camille och Therese tittar på, men hon lyckas bita tag i Camilles hals och få en bit med. Såret kommer att spöka för Laurent mot slutet.

De gifter sig med Mme Raquins välsignelse, men kärleken är död. De oroar sig för nätterna, då de känner sig hemsökta av Camille och tror att han ligger i sängen. Laurent mardrömmer om att Camille ska utkräva hämnd. Han föreställer sig att katten är Camille. “Camille har gått in i katten, tänkte han. Jag måste döda djuret, det ser ut som en människa."

 

Trots att det är så länge sedan boken skrivs, känns språket lätt att ta till sig. Boken är förskräcklig men intressant. Karaktärerna är intressanta och beskrivningen hur de förändras är skickligt hanterat.

 

Mitt privata omdöme

Mycket                       Mycket
Negativ                       positiv

1	2	3	4	5
			x

 

/Kajsastina