måndag 27 januari 2014

En vardag i slutet på Januari, inte så dum faktiskt

Natten mot måndag, dvs idag, sov jag så oerhört bra. Jag sover hyfsat i vanliga fall också men vaknade ett par gånger och kände mig tillfreds med mig själv. Att ha kommit så långt i livet att jag nu känner ett lugn och en harmoni i tillvaron är ingenting som jag fått gratis. Jag ältar ingenting gammalt, ser varken bakåt eller framåt, utan jag bara är. Läser mycket i min bok just nu, men inte lika fort som tidigare. Jag har en "pytteliten" svart prick som dansar runt i vänstra ögat, speciellt framför datorn. Torra ögon har jag fått ögondroppar mot men ögonen blir extra irriterade av inomhusklimatet. Vädret under söndagspromenaden var kallt och blåsigt, men jag tog mig runt min 30 min promenad.

Just nu ljusnar det  i Edsberg och jag ska ge mig ut i solen? Den korta stund den är framme. Tänker äta lunch först. Vad sägs om det här?

Köpte den här mackan på "Figges" då jag gav mig ut i morse för att handla Sheba till min katt Sessan. Hon satt vid kylskåpet en lång stund och tittade ilsket på mig och hon satt kvar då jag kom hem.

Efter promenaden ska jag kika in på Seniorträffen och lära mig Krokodilvirkning. Det är skönare för händerna att virka istället för att sticka. Det verkar kul också!

I morgon ska jag ta bussen för att handla present till barnbarnet E. Hon fyller 15 år och då det är svårt att hitta rätt åt en tonåring, så blir det kanske blir ett presentkort på The Body Shop.


/Kajsastina





5 kommentarer:

  1. Jag önskar att jag kunde instämma i att inte se bakåt, inte framåt utan vara nu. Tankar bakåt tror jag mig kunna behärska men lite vill jag nog tänka framåt. Nu-et är ju viktigt men undans så tråkigt ibland.
    Då är det skönt att tänka på att morgondagen eller nästa månad har något trevligt att komma med.
    Det vattnades i munnen när jag såg din macka. Jag är hungrig har bara ätit 500 kalorier idag. Visserligen självvalt men när vågen visar ett kilo över fastställd vikt då tar jag till 5:2- dieten. Måndag och torsdag och det funkar.Jag vill inte tänka på varje bit jag äter och så visar vågen 1 kg för mycket. Det är inte varje vecka jag har "svältdagar".
    Huvudsaken man finner ett sätt att
    trivas. Mat är glädje.
    Handla presenter till tonåringar är inte det lättast. Jag tror att
    presentkort är uppskattat.
    En kopp te nu ska bli gott. Jag längtar till i imorgon bitti då jag får sätta tänderna i en hård ostmacka.
    Ha det bra.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  2. Så härligt det låter med förnöjsamheten. Jag kan nog också av och till få en känsla av att det mesta i mitt liv kommit i balans, att jag är nöjd med det liv som blev mitt. Så kan det infinna sig stunder, ofta relaterade till någon händelse, då jag känner mig misslynt och otillfreds. Jag tror jag är en i grunden positiv och optimistisk person, tror säger jag. Andra kan ha en annan uppfattning. Att försonas med mitt öde är mitt mål och min utmaning. Krokodilvirkning ska jag googla, det kanske är något för mig. Jag avundas din läsintensitet. Jag vill så gärna, men stunderna blir så korta oftast och då är det svårt med sammanhang. Jag har nog för mycket av oro i mig. En skön vecka och en lyckokram.
    Ingabritt- After Work

    SvaraRadera
  3. Oh så härligt har man kommit så långt i livet och känner förnöjsamhet, underbart.

    Ett presentkort är nog bäst, för ungdomarna har sin egen smak.

    margareta

    SvaraRadera
  4. Hejsan !

    Du och jag är lika i det att unnar vi oss något utöver det vanliga ska klart pälsklingen ha något gott,
    Köpte en ask Sheba åt Prinsen efter jag varit till Dr.Ali i morse.Nu sover han då passar jag på att läsa bloggar och skriva i dem.
    Vet inte varför han avskyr när jag sitter här, men titta teve det får jag göra, då kan han knapra torrisar i mitt knä.

    Må så gott och kram Mi

    SvaraRadera
  5. Hm! Vad är krokodilvirkning för något? Det ska jag googla på ;)

    Det där med att leva här och nu är nog viktigt att kunna, men jag tror inte att det är ända sättet att vara. För mig betyder minnen från förr väldigt mycket och jag skulle inte kunna var utan dem.
    Framåt har jag svårt att blicka. Inte på samma sätt som förr när man drömde och längtade efter både det ena och andra. Vissa förhoppningar är så grusade att det bara göra ont att försöka hålla dem vid liv. Samtidigt tror jag att det är farligt att släppa alla drömmar helt, bara för att gå upp i nuet till hundra procent.

    Men du har rätt i att man mår bra av att vara här och nu. Åtminstone mår man bra av att behärska förmågan att stundvis eller periodvis leva så. Själv mår jag inte bra av att fastna i en epok ur mitt liv. Jag mår bästa av att vara rörlig genom min historia, och mina tankar om det som ännu inte blivit.
    Vi är alla olika och det viktigaste är nog att man lär sig vem man är, och lever sitt liv utifrån det.
    Kramisar Ulla

    SvaraRadera