lördag 1 februari 2020

Min läsning och bild från promenad vid Edsviken

Nu börjar tillvaron sakta bli bättre ett tag igen.  Får hela tiden själv försöka minska värken och öka rörligheten med promenader, korta sådana ca 20-30 min, meditationövningar från You Tube med Jason Stephenson, klicka på länken för att höra hans fina röst. Tänk bara på att klicka på Hoppa över annonser.Varje morgon och kväll gymnastikövningar, fem st- Mjukgympa på Senorträffen två ggr per vecka. Men då när allt verkar bra slår axeln till, kunde inte sova p g a värken, armen pirrar, fingrarna domnar och det känns som karpaltunnelsyndrom i tummen. Ingen hjälp av husläkaren, inte ens en läkartid, men nu efter två månader har jag fått en tid den 11 februari. Den räddande ängeln blev för min smärtläkare, som i december gav mig 4 cortisonsprutor i ryggslutet. Framgångsrikt resultat,  men det varar bara 4-5 månader, men han anser att jag kan ta två st sprutor där om året. Ringde direkt till sjuksköterskan utan remiss på Specialistläkarmottagningen och fick komma dagen efter! Blev hyfsat bra en vecka, men eftersom jag sköter alla hushållssysslor själv, går det ju inte att spara på axeln. Det ska man heller inte göra, men jag får inte tvinga upp axeln om det tar emot, så på mjukgympan deltar jag i alla fall, bra för benen och ryggen.

Nu blev det här en rapport om mina begränsande åkommor. Hade tänkt fortsätta redovisa min läsning. Och det kommer, läser mycket men alla böcker är ju inte bra.  Har nyss avslutat Herravälde och Väninna sökes. Återkommer snart om de böckerna.

I söndags pomenerade jag vid Edsviken med dotter och hennes hund.


/Kajsastina

onsdag 8 januari 2020

söndag 29 december 2019

Små stora saker av Jodi Picoult




Läser som e-bok just nu Små stora saker av Jodi Picoult. 

"Mästerlig." The Independent

"En läsupplevelse utöver det vanliga, det fanns ett liv före den här boken och ett liv efter." SVT Go'kväll


Ruth Jefferson är barnmorska med över tjugo års erfarenhet och arbetar på förlossningsavdelningen på ett sjukhus i New York. Brit och Turk är nyblivna föräldrar som inte vill att en afroamerikansk person ska ta hand om deras barn, Davis. När Ruth är ensam på sitt skift tillstöter komplikationer och lille Davis slutar andas. Ruth tvekar först och gör sedan allt hon kan för att rädda barnet. Men det är redan för sent.

Kajsastina

Ett nytt försök att återuppliva bloggen den 29 december 2019

Att läsa är fortfarande ett av mina största intressen. Har ingen ordning alls på vad jag läst. Därför är bloggen bra att skriva ned och följa det jag läst senare.


Jag är inte lika rörlig som tidigare. Arbetar nästan dagligen med sittgympa på Seniorträffen, gymnastikövningar med bäckenlyft m.m. i sängen morgon och kväll och promenader. Tur att jag kan läsa, eftersom handarbete inte heller går, har karpaltunnelsyndrom. Men det är ingen idé att åtgärda med operation, då det inte är mitt största hälsoproblem och det finns gymnastikövningar för det på You Tube. Att sitta och krama en boll är också bra. Det som är mest problem är samma vänsterarm, som nu har värk ända från axeln och armbågen ned i tummen. Efter helgerna ska jag boka tid för laserbehandling. Akupunktur gjorde jag i december, men fick en ruptur i bicepssenan och måste ta paus. I ryggen fick jag i december fyra cortisonsprutor, så den är mycket bättre. Varför detta? Jo jag har spinal stenos i ryggen. Mitt högra knä har blivit bättre tack vare minskad vikt och all gymnastik. Bra med något positivt. Så jag kommer inte heller att skriva så mycket på bloggen p g a värken i arm m.m.

Så där nu har jag redogjort för hälsoläget, men jag är glad  att kunna stå på benen varje morgon och att både kunna se och höra.

Ska lämna tillbaka Gileads döttrar till bibblan i morgon. Någon väntar ivrigt på den. Jag tyckte den var bra, men svårt att förstå på slutet.

Kajsastina





















































































onsdag 17 april 2019

Glad Påsk, 80-årsdag på Påskafton och pollenallergin är här

På påskafton fyller jag 80 år, se där det gick ju bra att skriva siffran 80! Trots alla begränsningar, är det roligt att få hänga med så här länge. Det känns bara litet konstigt att tänka på sin ålder, vilket jag inte gör andra dagar. Mina tankar och min hjärna känns unga och det är för mig viktigt att fokusera på det som är gott i livet. Drar mig därför undan samtal då äldre pratar om krämpor, dålig pension, kostnader för hemtjänsten och annat negativt.

Naturen brukar nästan alltid explodera omkring den 20 april, åtföljd av min pollenallergi, där faktiskt den extrema tröttheten är värst! Sjögrens syndrom, som jag har berättat om, har som ett kriterium också extrem trötthet. Klicka på bilderna i vänstra kolumnen för att läsa mer. Vet inte vad som är vad. Idag har värmen kommit och det är klart jag varit ute, så nu är huvudet luddigt, ögonen kliar och tåras, halsen svider och det känns som en tung våt filt ligger över bröstkorgen och det är tungt att andas.

Ska brygga en kopp kaffe och läsa min bok, Kastanjemannen. Lägger ut en påskbild från bloggens barndom.