Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead med flera böcker på läsplattan

Så har vi kommit fram till den första Advent och får tända ljus. Vädret har varit ovanligt grått och dimmigt de senaste veckorna. 

Mellan alla mina besök hos sjukgymnasten, jo det går framåt, har jag boat in mig i värmen och läst böcker, men jag har inte hunnit skriva om det så mycket på bloggen.

På läsplattan har jag laddat hem:

1. Den underjordiska järnvägen av Olson Whitehead
2. Swede Hollow av Ola Larsmo
3. Den mörka ängeln av Elly Griffiths 

Kajsastina

Den här veckan läser jag Vajlett och Rut

Tandläkareländet återigen: en stifttand i överkäken var nödvändig att dras ut, då roten var skadad och det var inflammation i överkäken dessutom. Tandläkaren ville dra ut den på en gång, men jag insisterade på att få antibiotika först i 6 dagar. Jag har ju haft problemet med tänderna sedan år 2000. (Ett av kriterierna för Sjögrens syndrom är salivens negativa påverkan på tänderna!) Drog ut tanden i måndags och idag var bron färdig och det känns bra faktiskt. Träningen har jag fått skjuta på två veckor, men nästa vecka fortsätter jag. Hemmaövningar och promenader får duga tills dess. Läser en bok, som jag tycker är mycket bra: Vajlett och Rut av Karin Alfredsson.

Återkommer om den boken senare.

Så här glad blev jag efter att ha fått mitt nya garnityr idag! Litet ömt är det men värken är helt borta. Tänk vad jag återhämtar mig snabbt ochså efter denna motgång.

Mina lästa böcker första halvåret 2018

Min rehabilitering har varat i sju månader och pågår fortfarande. Därför har jag inte skrivit omdömen om mina lästa böcker. Ett betyg i form av siffror på skalan 1-5 visar min bedömning. Jag vill ändå fortsätta att uppdatera läsandet på bloggen, mest för min egen skull.

1 Den som stannar den som går, Elena Ferrante, 4

2 Den svavelgula himlen, Kjell Westö, 5

3 Never let me go, Kazuo Ichiguro, 4

4 Tidens larm, Julia Barnes, 3

5 Den umbärliga, Sigrid Combüchen, 3

6 Själarnas ö Johanna Holmström, 3

7 Den förlorade barnet Elena Ferrante, 4

8 En trogen kvinna Jane Gardam, 5

9 En engelsk gentleman Jane Gardam, 5

10 De sista vännerna Jane Garden, 5

11 Kvinnan i fönstret A.J. Finn, 4

12 Mordet på Margaret Thatcher Hilary Mantel, 3

14 Den åttonde dödssynden Rebecca Edgren Aldén 3

15 Vit krypta Mariette Lindsten, 3

16 Den stora utställningen Marie Hermansson, 2

17 The Handmaids Tale Margaret Atwood, 4

18 Mysteriet på Asthall, Jessica Fellowes3

19 Jag är här Célie Avit, 4

20 I stoft och aska Anne Holt 3

21 Ormen i Essex Sarah Perry 3

22 Mörka platser Gillian Flynn 4

23 En helt vanlig familj athias Edvardsson 5

24 Belgravia Julian ellowes 3

25 Inkräktare Tara French 4

26 Edenbrok Julianne Donaldson 3

27 Mannen utan skugga Joyce Carol Oates 3

28 Hägring 38 Kjell Westö 3

29 Sommaren före kriget Helen Simonsson 4

30 Ordbrodösen Anna Arvidsson 3

31 Flickan på hotellet Katarina Wennstam 4

Kajsastina

Gerotranscendens = Det goda åldrandet

Aktualiserar funderingar om åldrande. Se tidigare inlägg genom att klicka på länkarna. Den första är kort, den andra innehåller en lång artikel, mycket läsvärd.

Inlägg 1

Inlägg 2

Efter ett telefonsamtal med en väninna förra veckans påmindes jag om tankar om åldrandet. Astrid Lindgren berättade att hon och hennes syster ofta i telefonsamtal talade om döden, döden. Vi lever alla ett andetag från döden. Min väninna, som fyller 80 år i november har inte möjlighet att läsa det här, men jag tar hennes ord som exempel, för det är flera vänner som uttrycker samma sak nämligen: "Jag vill inte fylla år, dvs 80". Jag fyller också 80 i april, men har aldrig tänkt så mycket på min ålder. Jag har haft en del sjukdomar, bl a cancer för åtta år sedan. och tycker jag har fått leva några år extra. Märker att jag mer och mer drar mig undan stora folksamlingar. Ofta föredrar jag att läsa böcker framför att träffa vissa människor som babblar på om sjukdomar och svårigheter att få kontakt med sin Vårdcentral och hur de jagar runt efter billiga priser på mat m.m. I alla fall svarade jag väninnan och andra som suckar över åldern. "Du vill nog ändå fylla år, om du tänker på vad alternativet är".  Har ju levt ensam länge och tycker faktiskt fortfarande om det. I 20 år arbetade jag som lärare och var omgiven av människor: elever och kollegor från morgon till sen eftermiddag. Utan en chans att tänka och reflektera över viktiga frågor. Kanske det är en anledning till att jag klarar av ensamheten så bra.I skolan hände det ofta att jag fick välja mellan att gå på toa, äta eller att plocka i ordning för nästa lektion. Jag var ibland tvungen att kasta i mig något ätbart då jag var på toan.  Enda stället där jag fick vara ensam och ha en stunds tystnad omkring mig.

Augusti är min bästa månad då jag i år känner att både den fysiska och själsliga kraften försiktigt börjar återvända.

Igår fick jag lust att köpa en tidning och det blev Tara. Trots min ålder tilltalar den mig mer än tidningen M, där alla äldre har gott om pengar och spelar golf!!! I Tara skrev Maggan Hägglund om hösten och sin mognad: "Det tog många år innan jag hittade den. Platsen där jag är hos mig själv". 

Hon citerar ur Kerstin Ekmans bok "Knivkastarens kvinna".
Varje människa måste hitta en punkt där hon är hos sig själv. Varje människa om inte vill skäras sönder av världen måste hitta den punkten, där hon inte kan angripas, grytet under bröstbenet eller en bit öken inuti det egna hjärtat". 

Jag tycker hon beskriver ett transcendentalt tillstånd, en mognad som det är ett fåtal människor som uppnår. 

Kajsastina

Syskonen av Tessa Hadley

Den här veckan börjar jag läsa den här boken, vilken jag tror är intressant. Har inte läst något av Tessa Hadley förut. Håller på att skriva ned alla böcker jag läst sedan sist men blir alltid avbruten av viktigare saker.

Så här skriver Bokus:
"Fyra syskon semestrar i sin barndoms sommarstuga. Roland kommer med sin nya fru som systrarna inte tycker om. Alice har med sig en gammal kärleks tonårsson som smider planer att förföra Rolands dotter. Fran kommer utan sin man som prioriterat turné med bandet. Och äldsta systern Harriet får sin självbild sönderslagen när passionen slår till. Nuet och det förflutna glider in i och påverkar varandra tills allt är förändrat."

Kajsastina

Mitt tema för bloggen är min bokläsning

Mitt tema för bloggen har förändrats sedan jag började blogga. Bokläsning till  största delen och absolut ingenting privat. Konstaterar att det är lördag igen och att mitt begrepp om tiden har ruckats det senaste halvåret.  Dagarna är ganska lika och jag måste ha struktur för att få ordning på min träning. Rollatorpromenaderna har återupptagits sedan värmen försvunnit. Hoppet om att jag ska bli bättre har återvänt. Rollatorn är bra så att jag går rakt och inte får en vaggande gång senare. Styrkan i benen har nu börjat komma tillbaka. Jag äter frukost, handlar, promenerar och träffar vänner på Seniorträffen bland annat. Passar på att punktstäda då jag har en bra dag.

På slutet av sommarhettan kom min äldsta dotter och tog med mig att bada. Det var jätteskönt. Önskar att jag hade tillgång till en bassäng att träna i.

Det här inlägget handlar inte om någonting egentligen. Jo, kanske vill jag göra klart för mig själv att försöka undvika att dag efter dag berätta var jag går, vad jag äter. Det kan knappast intressera någon; ja inte ens mig själv.  Jag gillar inte att läsa bloggar, som har det som röd tråd i bloggen, men smaken är olika. Ska undvika att berätta om krämporna, även om de har blivit många. Sjögrens syndromlänken ligger kvar i marginalen, om någon söker på det så får de information.

Ända sedan unga år har jag haft en bok till hands. Som tonåring låg jag och läste under täcket med ficklampa. Har läst om de flesta klassikerfavoriterna flera gånger. Numera läser jag gärna nya böcker, men återgår till klassiker på somrarna. Har nyss rensat ut nästan allt och också gjort mig av med bokhyllor. Läser enbart på läsplattan och de böcker som jag har kvar är favoriter. Glaskroppsavlossningen på vänster öga finns kvar, men det är inte farligt och det är som läkaren sa för fyra år sedan. "Du vänjer dig". Jag har fått plats att inreda med ett arbetsbord i vardagsummet. Jag vill inte ha någon elektronik i sovrummet. Endast avkoppling och sömn där och musik.

Bloggen har ett syfte för mig själv: att kunna gå tillbaka och se vad jag skrivit om en författare och de böcker jag läst.

Min sysselsättning framöver blir:

• Att fortsätta läsa på min läsplatta. Ska skriva ned alla böcker jag läst det senaste halvåret  i nästa inlägg. 
• Att ansöka hos kommunen om färdtjänst. Vilket jag gjort för fem veckor sedan. Inget svar. 
• Om svaret  är negativt, får jag ordna min träning/ sjukgymnastik på ett ställe nära mig för då måste jag bekosta taxin själv.
• Att följa mitt träningsschema hemma 3 gånger/dag. 
• Att besöka Seniorträffen i Edsberg. De har en bra träning 3 ggr i veckan. De har också andra trevliga aktiviteter. Nästa vecka är det surströmmingskalas. Dit är det 5 min promenad.
• Att träffa döttrarna och barnbarn då och då. I morgon är det 14-årskalas. Ska bli trevligt att se alla efter sommaruppehållet.
• Att umgås med ett fåtal vänner. Att hålla kontakt med alla vänner som bor kvar i mina gamla städer via mail och telefonsamtal.
• Att sticka. Har lagt upp till ett par senapsgula torgvantar, passande till min basker i samma färg.
• Sist kommer jag att ha dotterns hund Pontus på måndagar, dvs från söndag kväll till måndag kväll. Det gick bra för en vecka sedan. Har saknat honom och vartefter jag blir bättre kan jag utöka dagarna. 

Det är 21 grader idag i Sollentuna och tangenterna klibbar inte. Hoppas på fortsatt lagom väder.

Ha det gott!
Kajsastina

Min AC sommaren 2018

Tur att jag har haft min AC sommaren 2018. Köpte den visserligen för 10 år sedan då jag flyttade till Sollentuna från Köping, men då var den högsta temperatur ca 22 grader. Måste leta reda på tecknet för grader på denna chromebook. Nu börjar jag bli sval så nu går jag och lägger mig för natten. 

Hej för denna gången från  Kajsa-Stina

SEX MÅNADER sedan mitt förra inlägg!

Orsak: Höftfraktur den 31 januari med akut operation 12 timmar senare. "Nu hade du tur", sa kirurgen. Väntetid för op är jättelång, men då man fått fraktur måste det göras inom 24 timmar. Jag som inte hade haft en aning om att jag var benskör. Visade sig dock att jag hade mycket lågt D-vitaminvärde, så nu äter jag en veckodos innehållande Alderonsyra, Kalcium/Vitamin D3.  I efterhand inser jag att det har varit traumatiskt. 

Den 31 januari, efter en lyckad promenad med Pontus, står jag på vårt lilla torg med Pontus i koppel, vrider höften för att ändra riktning och en sekund senare ligger jag på marken. Höften pajade innan jag föll. Stödde mig i 45 minuter på flera personer (ICA-personal och vaktmästaren i vår kyrka bland andra) innan ambulansen kom. 

Eftervård fyra dagar på Ortopedkliniken, Danderyds sjukhus, där personalen jobbade hårt. De klarade både stress med för långa arbetspass,  Jag noterade att de stöttade varandra med skämt och prat. Jag minns speciellt en sköterska med ett gott humör och mycket observant på allt som hände i salen. De unga var snälla och gjorde så gott de kunde, men jag tycker att en så erfaren sjuksköterska bör ha högre lön. Hon och sjukgymnasten drog upp mig från sängen dagen efter till ett gåbord. Stod upp och såg ut mot isen och snön och det var så vackert. Hade fått morfin innan för att kunna gå upp. Viktigt att gå upp snabbt för att undvika blodpropp. Fick också en spruta i magen varje dag. Hade mycket värk de första 8 veckorna. På sjukhuset fick jag verkligen ringa på klockan för att de kunde dröja över tiden med medicineringen. Så onödigt att ligga ett par timmar med outhärdlig värk! Fick inte heller sova på nätterna, då en man snarkade och två mycket dementa damer låg och ropade. Jag satte på mig hörlurar och lyssnade hellre på musik för att klara mig igenom natten. Transporterades till Löwenströmska för en veckas eftervård, dvs jag skulle sättas igång för att bli "självgående". Kom direkt in i en grupp med sång som sjukgymnasten ledde. Hon var mycket bra att instruera gymnastikrörelser. Hemma har jag gjort dem ända tills högra knät blev den träningen tre gånger per dag!  gånger per dag. Maten var mycket dålig på det sista stället och jag måste ha mjuk kost p g a att jag nyligen hade genomgått ett par tandoperationer som inte hade läkt.Det var sällan det fanns, så jag fick näringsdrycker varje dag. Hemkomsten var inte så kul då transportören lämnade mig med ytterskor på och jag upptäcker att ingenting hade fixats, vilket var en förutsättning för att jag skulle få komma hem. Ringde hemtjänstbolaget som kom inom en kvart och två arbetsterapeuter kom efter några timmar ock fixade toastol och säng. 

Gymnastikövningarna hemma gav bra resultat, men i april hade höger knä blivit överbelastat och jag kunde inte stödja på benet. Kunde knappt ta mig in i taxin. Hade bokat en ortoped i Sollentuna centrum som brukar ge mig cortisonsprutor i knät ett par gånger om året. Det knät har jag skadat två gånger, sist i samband med ett fall på bussen. Första gången trillade jag på blomstermarknaden i Nice, då jag bländades av solen. I mitten av maj började energin och livsmodet att återvända. Jag kunde ta korta promenader med rollatorn. Som tur är har jag mitt centrum 8 min hemifrån. Tyvärr kom den förfärliga värmeböljan, som har slitit på mig både fysiskt och psykiskt. Har inte kunnat ta de längre promenader som jag hade börjat med, vi hade i förra veckan 31 grader. Idag bara 28, vaknade kl 06.00 av åska och hällregn, men i skrivande stund rinner det i pannan och fingrarna klibbar på tangentbordet. Väntar på svalare väder, så jag kan ta buss och börja träna styrketräning för benen främst. Det har nu blivit ca 4 månaders försening med träning. Enligt ortopeden på Danderyds sjukhus får jag räkna med ett år för rehabilitering. 

Har som tur är läsning som hobby och hade med mig läsplattan överallt. Läste utanför röntgen i drygt en timme trots oväsen och sängar som drogs runt omkring mig.

Läsplattan, min Ipad och sovmask var bra att ha. Det var stark takbelysning överallt och jag blev irriterad i ögonen. Bra tips sa en av läkarna vid ronden. Tips: ha alltid en sovmask då du ska ligga på sjukhus. Svärsonen hade skickat med den. Nåväl, det här blev ett långt inlägg om anledningen till min tystnad på bloggen. Nu återgår jag till bokläsandet. 

 En mysig kärleksroman behövs efter att ha läst
 dystopiska romaner som t ex The Handmaid's Tale.

Kajsastina

Plötsligt blev det januari, ja t o m slutet på januari!

Vart tog tiden vägen? För min del vet jag. Har sedan i början på december befunnit mig i en bubbla av värk före, under och efter alla tandbehandlingar. Samtidigt bekymmer med en värkande axel, som äntligen börjar bli bättre. Har fått akupunktur och gör tappert mina övningar med gummiband hemma. Men i ca 1½ mån, också över jul och nyår, kunde jag ju inte tugga. Drog ut tre tänder på en gång och mådde mycket dåligt av det. Hur kan man få göra så. Och varför räknas inte tänderna till kroppen? Det dunkade och värkte ju i huvud, kinder, panna och ända ut i öronen. Efter intagande av värktabletter i höga doser kom äntligen min "halvprotes" på plats. Har bara två tänder på höger sida kar och en på vänster sida. Det ser fint ut, men känns eftersom det ännu inte har läkt under. Har gått ned 6 kg i vikt också, inte kul för man känner sig svag.

Så idag först som jag nått fram till ljuset i slutet av tunneln. Kunde inte bry mig om axeln, utan tog pumpstavarna och testade en promenad. Försökte inte svänga så mycket med höger arm. Men skönt var det! Bilden tagen i hissen efter promenaden. Vår hund Pontus är inte hos mig på helgerna. Han har varit hos mig i två veckor redan i januari och funnit sig att inte få så långa promenader utan legat bredvid mig och haft det mysigt. Han får ju mycket motion på helgerna och nu ska jag också utöka promenaderna till det vanliga.

Läsandet då? Ja det går ganska långsamt, En bok försvann från plattan, men jag har lånat om den. Den umbärliga av Sigrid Combuchen. Den ska jag läsa klart ieftermidag. Tycker den är intressant.