Du söta lilla mänska med livet i hand,
vi bär dig på kärlekens vingar.
vi bär dig på kärlekens vingar.
Ur timglaset rinner dess eviga sand.
som finns om än tiden förklingar.
Och runt alla motstånd som jorden har närt
går längtan sin vandring i klivet.
som finns om än tiden förklingar.
Och runt alla motstånd som jorden har närt
går längtan sin vandring i klivet.
Så tar lilla männskan det största den lärt
om trygghet, det största i live,
men ingenting, inget är givet.
~ Göran Hansson ~
Fin dikt.
SvaraRaderaHoppas natten var god och att dagen blir lika.
Kram till dig.
Tack! Har fått hostmedicin och slemlösande, men hostar fortfarande och har ont i revben och rygg av allt host. Fast medicinen har gjort att hostan dämpats lite. Så nu går det väl åt rätt håll kan jag tro, fast lite uttråkad och rastlös är jag allt. Kram C
SvaraRaderaDen var fin. TACK
SvaraRaderaKramar:)
Tack för dina ord, vad glad jag blir! Jag är inte sp bra bloggerska just nu men jag får skärpa till mig.
SvaraRaderaMycket trevligt att du är tillbaka igen:).
Dikter är vackra och så talande.
Var rädd om dig!
Kram