lördag 26 mars 2011

DN 20110326, Kolumnen, Lena Andersson: "Kärlek eller parliv"

Dagens promenad avverkades vid 12-tiden. Jag stretade envist på i min uppsnitslade bana i sol, kyla och blåst - fick min belöning då jag krafsade bort löv och hittade små blåsippeknoppar. Ska gå tillbaks i morgon och fota dem. Köpte DN på vägen hem - gillar deras bilaga, "Boklördag".  Satte mig med för att vila foten och drack kaffe och läste tidningen.

Fastnade för dagens  ledarkolumn, skriven av Lena Andersson
. Den beskriver på ett bra och belysande sätt synen på  äktenskap/parsamhälle kontra ensamliv. Klicka på länken ovan för att komma till DN.

"Varför ska fria människor leva med någon de känner tristess eller inget särskilt inför? Den tysta förståelsen kring detta berättar något sensationellt: mentalt är vi kvar i bondesamhället där relationen inte var känslor utan juridik och överlevnad."
---
"Och när förälskelsen avtagit (om den alls funnits) följer något mycket finare: tristess och kamp, ”arbete”, för att härda ut. Det kallas kärlek. En kärlek så speciell att den ska visas upp som glaserad mumie när den dött."---

Skilsmässan är åtminstone en skärva av ett erkännande att det inte går att skriva kontrakt om känslor. Ett mer förnedrande scenario än att någon stannar kvar hos en fast de längtar bort är svårt att tänka sig."
---
Efter att (för många år se´n)  ha levt 13 år i ett kärlekslöst och nedvärderande äktenskap, som fråntog mig all självkänsla, instämmer jag. Jag garanterar att det tog lika lång tid att få tillbaks både självkänslan och självförtroende.

6 kommentarer:

  1. Skönt att det verkar ha gått bra, trots allt?

    SvaraRadera
  2. Jag läser alltid Lena Andersson, hon är alltid bra, skriver alltid något tänkvärt även om man inte alltid tycker detsamma. Väldigt bra idag. Ja, varför ska man leva i ett förhållande man inte trivs med bara för att man en gång i tiden trott att det var det enda rätta? Jag har haft tur som du vet, och jag tror att det handlar en hel del om tur. För vad vet man egentligen? Tur och en hel del jobb på relationen - om den nu är värd det.
    Hälsningar och kram från Ulrika (som för närvarande inte riktigt hinner med Eternellen - men det beror inte på relationen)

    SvaraRadera
  3. Levde med en man i 5 år utan att vara kär i honom... Hatar att jag inte gick tidigare men nu är jag fri sedan 9 år. Kan fortfarande inte förstå varför jag blev ihop med någon när ingen kärlek fanns? Jag till och med skaffade ett barn med honom! Det kanske var anledningen, att jag skulle få min flicka? Nu skulle jag aldrig vilja eller orka börja om på nytt med småbarn nämligen. Jag vill inte ha fler barn som ärver min sjukdom, räcker med ett.
    Ha nu en bra fortsatt helg, kram!

    SvaraRadera
  4. Sov kust en liten stund efter att ha ätit våfflor! Det var nog 2-3 år sist jag åt sådana.
    Ha en fin söndag kväll.

    SvaraRadera
  5. Jag lever med samme man sen 46 år och vill väl påstå att livet tillsammans går upp och ner som så mycket annat. Om jag av någon anledning skulle bli ensam nu tror jag inte att jag skulle flytta ihop men någon nu man, men osvuret är bäst.
    Om jag hade haft en man som misshandlat, fysiskt eller psykiskt, eller om jag hade kännt att all gemenskap var borta, hoppas jag att jag hade haft styrkan att lämna förhållandet.

    SvaraRadera
  6. Tack alla för alla kommentarer! Jag blev litet personlig på slutet av inlägget. Ja, Renée, jag har klarat mig bra, bättre än om jag hade fortsatt att vara gift. Jag fick uppleva vad verklig kärlek kan vara åren 77-84. Efter utbildning flyttade jag sén 80 mil söderut med två barn och hund. Lämnade kärleken och alla vänner, tufft, men det var det värt för självkänslan. Och dessutom bra för de nu vuxna barnen.
    Har funderat i ett par veckor nu över vad jag skulle göra med den trevlige man jag träffat och har bestämt att det är inte värt det. Jag behöver min tid för mig nu och i viss mån barn o barnbarn, jag har krämpor, som jag inte vet om de blir värre med åren. Mannen är ju faktiskt 7 år yngre än jag. Så nu har jag avslutat den "vårromansen".

    SvaraRadera