Tillbaka på bloggen ett tag? - Coronavirus

Ingenting är sig likt av kända skäl.Visserligen har jag tidigare erfarenhet av att vara isolerad. 2012 i fem månader då jag hade cancer (lymfom). Fick inte träffa barnbarnen och andra på grund av smittorisk under behandlingen. Fem månader! Det gick som bekant bra! Biverkningarna efteråt får jag hantera, stickningar i underbenen och också i huvudet. Nervcellerna blev skadade, eftersom det var en stark behandling. Sedan hade jag en viss isolering 2012 efter höftoperationen, då jag inte kunde ta mig ut för att öppna dörrar och hiss. Då jag äntligen fick en dörröppnare blev det underbart! Mina dagliga promenader blev längre och längre. Nu efter två år tar jag stavarna, men då jag ska handla har jag en rollator. Har en gång i månaden  hemleverans från Mathem, men fyller på hos ICA. Dit får jag inte gå nu. Jag hade också hemtjänst i några månader. 

Jag misstänker att det här kommer att pågå ett par månader till, så jag har gjort en uppskriven plan och prickar av dagarna. Det är förhoppningsvis värt det så att jag inte smittar andra eller blir smittad. Jag tar mina dagliga promenader, men allergin är på gång och har samma symptom som coronavirusen i början. 

Var tvungen att förnya mitt ID med besök hos polisen. Den första gången visste vi inte hur allvarlig pandemin var, men ba, fick jag vara försiktig. Där var packat med folk och en massa barn som sprang omkring, så jag gjorde så här. Använde också handsprit för första gången. 

Förutom läsning har jag virkat, påskägg och sedan gett mig på att virka make up pads, som jag ska använda istället för att köpa bomullsrondeller. 

Återkommer med att skriva om min vardag  och viktigast av allt min bokläsning. 

/Kajsastina